Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gunnar Westin, John Wyclif och hans reformidéer. Andra delen - II. Skärpt kamp och brytning med ortodox kyrkoåskådning (1377—1379) - 6. Wyclifs stora bibelapologi och hans arbete om kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHN WYCLIF OCH HANS REFORMIDÉF.R
47
ad salvacionem cristiani sine ritu superaddito fidem domini Jesu
Cristi».1 Denna trons väg rakt fram till Kristus, »sine scala
rituum», bör kyrkan vandra, ty Kristus allena är frälsningen.
Denna reformatoriska åskådning var mer vittgående, än Wyclif
vid detta tillfälle torde ha insett. Även när han kommer in
på frågan om omskärelsen, rör han sig med centralt religiösa
huvudproblem, hjärtats omskärelse, enligt Pauli framställning.2
Ingen kan bliva salig utan tro på Kristi förtjänst, till vilken
ceremonierna i Gamla testamentet hänvisade. Det är nödvändigt
för alla kristna att följa Kristus och vara hans »imitatores»,
vilket Wyclif bevisar med flera bibelcitat. Här som tidigare
citerar han också frikostigt ur Augustinus’, Grossetestes,
Gregorius’ och andras skrifter. Snart nog ledes Wyclif in på
frågan om de dåliga prästerna, ty för att rätt förstå bibelns läror
kräves det, att varje kristen och särskilt prästerna äro teologer
och att teologerna ha hand om kyrkans ledning. Nu däremot
fördärvas kyrkan av världsliga och vinningslystna klerker, ehuru
vi präster, säger han, i stället borde följa Kristus närmare än
lekmännen. Sedan utlägger Wyclif åter detta huvudtema. Den,
som i denna tid försvarar Skriftens sanning, får lida smälek
och förföljelse, förklarar han, varefter han återkommer till
frågan om lagens fullbordan i Kristus, varvid han utreder
spörsmålet, varför Paulus lät omskära Timoteus. Den kristliga
friheten inkräktades icke därav, enligt vad som framgår av Pauli
framställning i Galaterbrevet, och det fanns ceremonier, som
man för att icke bli till anstöt kunde iakttaga eller låta vara.3
Även ifråga om förbudet att förtära blod, vilket också
återkommer i Apg. 15, vid apostlamötet i Jerusalem, hävdar Wyclif
i sitt bibelstudium på frågan den kristliga friheten. Jämte de
’ III, s. 132.
2 Här förbigås hans teoretiska diskussion av frågan om sabbaten,
söndagen, omskärelsen och besläktade spörsmål. Vi fasta oss vid den
principiella grundåskådningen om den gammaltestamentliga lagens ställning
i nya förbundets tid. — Här bör tilläggas, att när Wyclif förklarar, att
man kan komma direkt till Kristus »sine scala rituum», han icke avser
ett undanskjutande av sakramenten, även om detta lätt kunde bli följden,
vilket sedan visade sig. Det är den paulinska friheten från lagen, som han
urgerar.
III, s. 178.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
