Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gunnar Westin, John Wyclif och hans reformidéer. Andra delen - III. Wyclifismen går sin egen väg (1380—1384) - 8. Nattvardsstriden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
III. Wyclifismen går sin egen väg (1380—1384).
ÅTTONDE KAPITLET.
Nattvardsstriden.
Under år 1378 hade Wyclif ökat takten i sitt författarskap,
och dess kyrkokritiska prägel var stark. Under detta och
närmast följande år kom den ena volymen efter den andra ur
händerna på den energiske Oxford-professorn och
Lutterworth-kyrkoherden. Vi ha sett innebörden av detta författarskap.
Man skulle kunna säga, att det var en teologisk trumeld mot
vissa kyrkliga skansar, efter vilken Wyclif hoppades kunna få
regering och parlament att rycka fram och reformera. Vi ha
dock redan framhållit, att de tidigare, förliga politiska vindarna
vände sig och att Wyclif från 1379 fann sig hänvisad till att
med sina medhjälpare främst söka vinna inflytande bland folket
på förkunnelsens och propagerandets väg. Det var också nu,
han började sprida sina idéer i skrifter på engelska för att så
nå utanför hovkretsar och akademici. Det var en hänvändelse
till lekmannavärlden i stort. Här saknades icke gehör för
kyrkokritiken, särskilt den ekonomiskt motiverade. I samtida
litteratur märkes också spåren av en både i förnämare kretsar och
bland folket spridd kritik av präster och prelater. Det kan
vara nog att nämna William Langlands The Vision of William
concerning Piers the Plowman och den ännu mer betydande
Geoflrey Chaucers Canterbury Tales.1 Den stundom bistra kri-
1 Langland och Chaucer voro de främsta representanterna för den
vid denna tid framträdande författarskolan med engelska som litterärt språk.
Latinet bland kyrkomännen och franskan bland adeln hade fullständigt
dominerat. »English became the speech of peasants, the mark of the
simple and the uneducated.» C. Dawson, Mediaeval Religion, s. 15g. Jfr
Manning, a. a., s. 6. Langland var född omkring 1332 och Chaucer
omkring 1340. Den förres stora dikt Piers the Plowman var ett skarpt an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
