- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettiosjunde årgången, 1937 /
102

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gunnar Westin, John Wyclif och hans reformidéer. Andra delen - III. Wyclifismen går sin egen väg (1380—1384) - 8. Nattvardsstriden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I O 2

GUNNAR WESTIN

Ambrosius, Augustinus och Hieronymus, »quilibet eorum valet
mille duodenas doctorum vel paparum sequencium», till stöd
för denna sin mening.1 Här ha vi återigen ett bevis för den
allmänna tendensen hos Wyclif att lägga vikt vid fornkyrkans
lära. Jesus tog ett verkligt bröd, välsignade och bröt det,
förklarar han, och gav lärjungarna att äta med orden »detta är
min lekamen», och därför måste dessa ord helt och hållet fattas
i bildlig mening (»omnino figurative intelligi»).2 Orden
innebära varken transsubstantiation, identifikation eller »inpanation»,
— »hoc figurat sacramentaliter corpus Christi».3 För denna sin
mening om att brödet är verkligt bröd även efter konsekreringen,
åberopar Wyclif icke endast bibeln och de gamla kyrkolärarna
utan också förnuftet.4 Hans ungdoms intresse för matematik
och naturvetenskap hade väl sin del i hans nattvardslära. Han
kan icke tro på accidenser utan substans eller subjekt, utan
han polemiserar oavlåtligen däremot5. Lika litet kan han tro

ergo hostia consecrata non est accidens sine subiecto.» Detta var det
avgörande beviset för Wyclif. För hans biblicism, se också De euch., ss.
33 f., 83 ff., 115 f., 280 f., 288.

1 De aftost., s. 50 f. Jfr s. 69, där han talar om påven och
lateran-konciliet 121 g, »quorurn mille non valerent in materia fidei unum
Augusti-num». Detta stämde väl med Wyclifs höga värdering av fornkyrkans
patres, innan ännu »satan hade blivit lös», enligt Upp. 20. Detta
återkommer flera gånger. Jfr De euch., s. 286.

s De euch., s. 115. Jfr ibdm, ss. 83 ff., 121 ff, 141, 199 f., 217. Att
Skriften använder bildspråk framhålles också i De afiost., ss. 51, 71 (»Est
itaque hoc sacramentum corpus Christi non ydemptitate, sed figurative»),
108 f., 116, 180.

3 De euch., 291.

4 Ibdm, ss. 61, 273, 277. I De eucharistia et ■poenitentia (tryckt i De
euch., s. 327 ff), s. 329, talas om hur Antikrist vill ha människor att tro,
att prästen gör ett stort under vid konsekreringen, och han tillägger: »Sed
miraculum istud est imperceptibile atque inutile.» Våra sinnen vittna också
emot detta, förklarar han, De euch., s. 124. Ett kapitel i De aftost., s. 233,
avslutar Wyclif sålunda: »Et patet quomodo ista Antichristi conclusio de
quidditate hostie consecrate, quod sit accidens sine subiecto, est manifeste
heretica, cum fides scripture, naturalis racio, testimonia sanctorum et
de-creta ecclesie contradicunt.»

3 Så t. ex. De afiost., ss. 55 ff., 65 ff, 121 (»pater mendacii precipit
scole sue quod vocet mendaciter sacramentum altaris accidens sine subiecto»),
128, 159 ff., 222 f.; De euch., ss. 51 f., 63 ff., 69, 78 (en sådan lära »nedum
tollit omnem naturalem scienciam sed eciam omnem fidem»), 132 ff. (»docet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:10:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1937/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free