Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gunnar Westin, John Wyclif och hans reformidéer. Andra delen - III. Wyclifismen går sin egen väg (1380—1384) - 9. Guds ord på engelska språket. Förkunnelse och översättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T 20
GUNNAR WESTIN
kyrkliga egendomsfrågan. Han talar om den värdsliga maktens
plikt att tillse, att prästerna hade, vad de behövde.1 I den
gamla striden mellan reguläres och secuiares kom Wyclif således
att stå med de senare, till vilka han ju också själv hörde.
Hans underkännande av munkheligheten har ovan nämnts. Men
han ville ha ett reformerat världsklerus, och han ville gentemot
tiggarmunkarnas predikan om anekdoter och legender för egen
vinnings skull, såsom han sade, sätta en oegennyttig förkunnelse
av evangeliet.
När började dessa Wyclif-lärjungar, »poor priests», att
framträda och bliva av någon betydelse? Enstaka exempel på
sådan anslutning till Wyclifs reformplaner torde ha förekommit
tidigt, men någon krets av predikande »fattiga präster» i denna
mening kan icke spåras förrän i slutet av 1370-talet. Jag är
böjd att anse, att detta icke förekommit förrän efter 1378. Man
har trott sig finna stöd för antagandet, att dessa »poor priests»
redan 1377 hade verkat och skapat oro, så att deras överordnade
ingripit med fängelse och förbud. Även Workman ansluter sig
till denna mening, som dock synes omöjlig att upprätthålla,
dels därför att den har ett alltför bräckligt stöd och dels därför
att andra skäl tala däremot.2 För mig avgörande är det, att
1 De aftost., s. 91.
2 Workman, a. a., II, ss. 201, 205. Workman är dock osäker, s. 201,
n. i. Vad W. och andra före honom bygga på, är en liten skrift, De
dæmonio mej-idiano (utgiven av Buddensieg i Lateinische Streitschriften, ss.
411—425), som av Buddensieg förslagsvis daterats till 1377, ehuru han är
tveksam och lämnar frågan öppen. Pollard har emellertid i inledningen
till Dialogus, s. xv, utan vidare accepterat 1377 som dateringsår. För min
del är jag övertygad om att denna skrift tillhör tiden efter bondeupproret.
Talet om det fattiga folkets utsugning är ett av bevisen därför, och detta
förtryck av pauperes vulgares, som dock är rikets grundval, blir för Wyclif
en synd mot den helige ande, vilkens egentliga väsen är mildhet och
godhet. Till detta kommer, att prelaterna förfölja förkunnarna av det enkla
evangeliet, medan de gynna tiggarmunkar. 1 senare delen av 1381 kunde
Wyclif också skriva följande (s. 424): «... et omnino pessimum est, quod
fideles in domino prohibeuntur per incarceraciones, privaciones et censuras
alias dicere palam populo legem Cristi. Nam pseudofrater predicans heresim
manifestam [förmodligen avses den nominalistiska nattvardsläran] erit
licen-ciatus ab episcopo et defensatus a seculari brachio sed sacerdos fidelis
volens gratis predicare ewangelium Iesu Cristi erit statim prohibitus predi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
