Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Gunnar Westin, John Wyclif och hans reformidéer. Andra delen - III. Wyclifismen går sin egen väg (1380—1384) - 9. Guds ord på engelska språket. Förkunnelse och översättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHN WYCLIF OCH HANS RF.FORMIDÉF.R I T Q
lika litet där spåra något, som vittnar om en krets av
kringvandrande lekmän eller »fattiga präster».1 Vad Wyclif vill, är, att
de tjänstgörande prästerna skola skyddas i sin predikoverksamhet. I
en skrift, Speculum secularium dominorum, vilken på grund av inre
bevis synes vara från slutet av 13792, framställer Wyclif kravet på
bibeln åt lekmännen och förklarar det vara de värdsliga herrarnas
första plikt att skydda evangelii frihet, men av
lekmannaför-kunnelse finns icke ett spår. Aven där skymtar det fängslande
(incarceratio), som skedde för sanningens skull.3 Klarare kommer
detta till uttryck i en sannolikt något senare författad skrift,
De pr el atis contencionum sive de incarcerandis fidelibus,4 I De
’ De pot. pap>e, ss. 20g, 338 (»Ideo talis evangelizans predicaret vitam
et doctrinam Christi»)’; 341: »Constat autem ex fide scripture quod anima
pascitur verbo dei.» Dc simonia, s. 108: Det är felaktigt att säga, att
predikan nu är överflödig, emedan man känner nog av Kristi lära, — »ideo
nunquam fnit maior necessitas fidem katholicam predicandi».
2 Opera minor a, ss. 74—91. Shirley, A Catalogue of the Original
Works of föhn Wyclif, s. 23, har velat förlägga denna skrift till Wyclifs
sista år, medan Loserth, Op. min., s. xi, och Sendschreiben, s. 19 ff., synes
mig gå till den motsatta ytterligheten, då han vill sätta den i samband med
tesstriden 1377—78. Loserths mening, att den icke kan tillhöra tiden 1383
—84, är däremot säkerligen riktig. Som sagt, anser jag det sannolikt, att
denna skrift är från slutet av 1379, och dess innehåll liknar till både ton
och innehåll De off. regis.
3 Op. min., s. 76 f., 80 f. Att detta incarceratio skulle avse
påve-bullornas av 1377 order mot Wyclif, såsom Loserth förmodar, Sendschreiben,
s. 20, är icke sannolikt, ty här är det på flera ställen fråga om förbudet
mot predikan och förföljelser med anledning därav. Denna skrift gäller
främst detta, ehuru W. som vanligt kommer in också på andra frågor.
Wyclif yrkar på den bibliska sanningens meddelande åt lekmännen på
både latin och engelska, och predikan är den bästa andliga näringen för
kyrkan. När prelater förbjuda predikan utan deras licens, är detta ett
djävulens verk. Överheten och världsliga herrar böra skydda evangelii
frihet och hålla simoni-prästerna nere. Wyclif angriper också
tiggarmunkarnas predikan, prästernas egendom och världsliga makt samt påvens
jurisdiktion och ekonomiska utpressning.
4 Op. min., ss. 92—97. Skriften ingår också i Sermones, III, ss, 209
—212. Även när det gäller denna skrift, ville jag gå en medelväg mellan
Shirleys datering, 1382, och Loserths, 1378. Loserth, Sendschreiben, s. 30 ff.,
och Studien, II, s. 40 f. Loserth har även här ansett sig finna hänsyftning
på Gregorius XI:s bullor mot Wyclif och även på denne påves död, men
jag kan icke se, att texten enbart för sig bär vittne härom. Huvudfrågan
är även här överordnades fängslande av präster och munkar. Den
hierarkiska ordningen, med påven i spetsen, drabbades givetvis av kritiken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
