- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettiosjunde årgången, 1937 /
181

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hans Cnattingius, Nicolaus Botniensis’ teser om Skriften 1584 och Uppsala mötes beslut

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NICOLAUS BOTNIENSIS’ TESER 1 7 7

giva mera sammanhängande utredningar av sin ställning till
Skriften och traditionen.

Den första lutheranen, på valplatsen var Georg Major med
skriften De origine et dutoritate verbi Dei /550.1 Det var
huvudsakligen tankar och termer från Melanchton, som där
systematiserats. På samma linje som Major befinner sig
Skarabiskopen Erik Falk, när han 1558 utger Spangenbergs
Mar-garitha theologica på svenska och finner sig föranlåten att
till-lägga ett kapitel om Skriften, något som saknades hos
Spangen-berg.2 Botniensis visar sig emellertid i sina teser 1584 vara
oberoende av både Major och Erik Falk.

Uppgörelser om Skriften och traditionen av helt annan
tyngd mötte emellertid papisterna i Matthias Flacius Illyricus’
och Martin Chemnitz’ lärda verk på 1 560-och 70-talen. Flacius
stod i medveten kamp mot Tridentinum.3 Sin Clavis
Scrip-lurae Sacrae utgav han 1567, Glossa Compendiaria 1570. Har
Nicolaus Botniensis tillgodogjort sig Flacius’ arbeten?

Günther Moldaenke har genom sitt 1936 utgivna stora
arbete Schriftverständnis und Schriftdeutung im Zeitalter der
Reformation, Teil 1. Matthias Flacius Illyricus, givit en
förnämlig introduktion i Flacius’ skriftuppfattning och exegetik.
Med hjälp av Moldaenke är det emellertid möjligt att bestämt
hävda, att Botniensis icke influerats av Flacius i teserna från
1584. Vissa överensstämmelser förefinnas, men intet av det
för Flacius karakteristiska kommer till synes hos Botniensis.

Flacius och Botniensis visa sålunda tydligt olika grepp om
den principiellt avgörande frågan om Skriftens auktoritet och
inspiration. För Botniensis är visserligen Skriftens gudomliga
ursprung en självklarhet, men han uttrycker och utför sina
tankar om Skriftens tillkomst annorlunda än Flacius. Botniensis
saknar sålunda här sådana grundbegrepp hos Flacius som att
det är Gud, som talar (Deus locutus est) till sina redskap
(or-gana), genom människor (per os hominis)4 och redogör i stället
för hur läran meddelats först muntligt (viva voce) genom patri-

1 Otto Ritschl, Dogmengeschichte des Protestantimus, I, 190S, s. 122.

2 Jfr Kjöllerström, .a. a. s. 42 f.

3 Ritschl, a. a. I, 152.

4 Moldaenke, a. a. s. 120, 187, 263.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:10:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1937/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free