Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hans Cnattingius, Nicolaus Botniensis’ teser om Skriften 1584 och Uppsala mötes beslut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 6 2 HANS CNATTINGIUS
barade sin vilja för Adam. Därefter traderades den gudomligt
meddelade läran (divinitus patefacta) muntligt (viva voce) av
patriarkerna ned till Moses och bekräftades med under och
uppenbarelser. När sedan dock läran började förvanskas,
beslöt Gud, att den skulle upptecknas. För att stärka dess
auktoritet skrev Gud själv ned de 10 budorden. Den övriga lagen
fick Moses uppteckna. Med väldiga under förskaffade Gud
Moses nödig auktoritet. Hela denna uppenbarelses gång
återfinnes nu identiskt lika hos Botniensis (teserna 2—8). Och
alldeles som hos Chemnitz lagen gavs som Canon, norma et
regula, från vilken man icke fick avvika vel in dexteram, vel in
sinistram partem1, så också hos Botniensis (tes 9).
Sedan kallade Gud profeter och uppenbarade sin vilja för
dem, under många under. De antecknade också de viktigaste
meddelandena.2 Också här rör sig Botniensis med samma tankar
och vändningar (tes 10).
Samma överensstämmelse kommer ävenledes till synes för
N. T. Först predikades läran av Kristus och apostlarna
muntligt (viva voce), sedan traderade de den genom Guds vilja i
skrifter, för att den, som Irenaeus sade, skulle vara
funda-mentum et columna fidei nostræ.3 Botniensis säger detsamma
i teserna 34—37 och har i marginalen hänvisat till Irenaeus.
En fråga för sig utgjorde under 1500-talet spörsmålet 0111
den bibliska kanons omfång. Härvidlag kunde stundom
omväxlande variationer och kombinationer vid förkastande eller
antagande komma till synes. Men också här har Botniensis
med oklanderlig korrekthet återgivit sin auktoritets åsikter.
Listan på icke-kanoniska G.-T.-liga skrifter i tes 27 stämmer
helt med Chemnitz’ lista, hela motiveringen i teserna 31—33
går nästan ord för ord tillbaka på Chemnitz.4 Också exkursen
om de N. T.-liga antilegomena (tes 40—43) är ord för ord, med
förteckning, marginalhänvisning till Eusebius och motivering
hämtad från Chemnitz.5 Även i sitt uttalande att apokryferna
1 Ibdm, s. 9 b.
2 Ibdm, s. 10 a.
3 Ibdm, s. 17 a, 6 a.
4 Ibdm, s. 50 a.
3 Ibdm, s. 50 b, 51 a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
