Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Holger Wichman, Biskop Thomas av Strängnäs och hans politiska verksamhet före Engelbrekts död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216 HOLGER WICHMAN
Om Thomas börd sväva vi i fullkomlig okunnighet. Anders
Rhyzelius uppger, att i hans vapen varit inhuggna 3 liljor1, L.
Hallman2 och efter honom K. A. Hagström3, att på ett numera
försvunnet fönster i domkyrkan var hans vapen målat med två
gula liljor överst i blått fält och en nedtill i rött fält. Men i
sitt sigill för biskopen blott Strängnäskyrkans emblem, nyckeln
och svärdet i kors. Man kan därav förmoda, att han ej var
kommen av frälsesläkt utan troligen var av borgerlig
härstamning. Denna faktor torde vara av stor betydelse och får ej
lämnas ur räkningen vid bedömandet av Thomas’ förhållande
såväl till kung Erik som till Engelbrekt.
Nästa uppgift 0111 Thomas för oss till Leipzigs universitet.
I matrikeln över studerande vid universitetet under
sommarterminen 1415 står inskriven en »dominus Thomas de Swecya»,
omedelbart följd av »Byrgerus de Swecia» och litet längre ned
»dominus Andreas de Lincopia».4 Med ali säkerhet är den
förstnämnde ingen annan än Thomas Simonsson, som i en
supplik till påven omnämner, att han »per plures annos» studerat
»artes liberales»’ och kanonisk rätt vid universiteten i Paris och
Leipzig.5’ Hans följeslagare i Leipzig är möjligen Birger
Birgersson, 1417 omtalad som kanik i Strängnäs6, 1429 Thomas’
efterträdare som domprost7 och i Strängnäskalendariet benämnd
»decretorum doctor»8. Thomas’ Paris-vistelse ägde troligen rum
fore 1414, och L. Sjödin förmodar, att han drivits därifrån av
Cabocheupproret.9
De oroliga åren omkring 1415 ute i Europa på både
politiska och religiösa områden, den gallikanska strömningen vid
1 A. O. Rhyzelius, Episcoposcopia Sviogothica eller en Swea Göthisk
Sticht- och Biskopschrönika, I. Linköping 1752, s. 215.
2 L. Hallman, Det gamla och nya Strengnäs, Strängnäs 1855, s. 56 f.
3 K. A. Hagström, Strängnäs stifts herdaminne, I, Strängnäs 1897, s. 25.
4 Die Mat7~ikel der Universität Leipzig, I, ed. G. Erler, Leipzig 1895
—1902, s. 48. G. Carlsson, Engelbrekt som helgon, KÅ 1921, s. 240.
5 K. H. Karlssons avskrifter ur vatikanarkivet, RA. (nedan cit. KHK),
supplik "Vi* 1417.
6 KHK suppl. 1417.
1 APD II n. 1568.
8 KB A. 28 ,2/„. ■ .
9 L. Sjödin, Biskop Thomas fosterlands- och frihetskärlek i belysning av
hans liv och diktning, i HT 1925, s. 203.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
