- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettiosjunde årgången, 1937 /
205

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Holger Wichman, Biskop Thomas av Strängnäs och hans politiska verksamhet före Engelbrekts död

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BISKOP THOMAS AV STRÄNGNÄS

2 O I

politik, blott våldsammare och mer rakt på sak. Särskilt ryktbar
är väl tillsättandet av Johannes Jerechini som ärkebiskop 1408,
då Uppsala domkapitels kandidat Andreas till ersättning blev
förflyttad till den ävenledes ledigblivna biskopsstolen i Strängnäs,
som emellertid även den tillsatts av en domkapitlets kandidat,
Gjorder. Striden mellan Andreas och Gjorder blev hård, då
ingendera gav vika och båda hade stöd hos var sin påve vid
den utbrutna schismen under konciliet i Pisa. Strängnäs
domkapitel och med det en stor del av den svenska kyrkan kom
genom striden i kampställning mot kungamakten, och även sedan
Andreas efter det nya påvevalet 1410 erkändes som biskop i
Strängnäs framhärdade domkapitlet i sin opposition, tills
förlikning äntligen inträdde omkring 1412.

Vid nästa biskopsval i Strängnäs 1420 valdes dock som
det vill synas utan någon opposition Eriks sekreterare och
biktfader Arnold till biskop1, och då Johannes Jerechini 1422
avsattes som ärkebiskop, gick Uppsala domkapitel så långt i sin
undergivenhet mot konungen, att det lät honom välja bland tre
kandidater, däribland Eriks biktfader Johannes Haquini. Denna
undergivenhet behöver ej tyda på minskat missnöje med
konungens förmynderskap — det märkes nogsamt vid den nya
ärkebiskopsstriden 1432 — utan är ett tecken på vilken makt Erik i
förbund med den åter eniga påvemakten ägde under dessa i stort
sett lugna år. För många ärelystna andliga var ett närmande
till kungahuset en väg till befordran, och för kungamakten var
det av vikt att värva trogna proselyter bland det högre
prästerskapet för att motverka den jäsning, som trots allt rörde sig
under ytan.

De nyss skisserade stridigheterna mellan konungen och
Strängnäs domkapitel inföllo under en tid, då Thomas själv var
medlem av detsamma, och de blevo måhända av vikt för hans
senare ställningstagande till konungahuset. Av betydelse måste
ock hava varit, att Thomas’ överordnade, biskop Arnold och
ärkebiskop Johannes, båda voro Erik närstående män.

Första gången Thomas’ namn påträffas i samband med
kungahusets är under domprostens ovannämnda tvist med
Åkers och Selebo härad. Är 1421 rannsaka och döma biskop

’ SRS I, Diarium Wazstenensc 141g

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:10:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1937/0223.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free