- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettiosjunde årgången, 1937 /
213

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Holger Wichman, Biskop Thomas av Strängnäs och hans politiska verksamhet före Engelbrekts död

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BISKOP THOMAS AV STRÄNGNÄS 2 O I

och ju mer handelsisoleringen växte. Nu kunde man åter hoppas
på bättre tider. Biskop Thomas synes under större delen av
1431 kunnat ostört ägna sig åt sitt stift.1 Några gånger träffas
han utanför stiftet, men mest i ögonen fallande är, att han
ständigt förekommer i kungatrogna kretsar, särskilt i ett
förhållande till Johannes Haquini, som icke endast kan hänföras
till den kyrkliga samhörigheten dem emellan.2 Ett starkare band
har troligen förenat de båda prelaterna, vilka tillika i hög grad
ägde kung Eriks förtroende. Johannes Haquini död i februari
1432, betydde säkerligen även frånsett de konsekvenser, den
förde med sig, en oerhörd förlust för Eriks av Pommern välde
i Sverige.3

Orosstämningen i Sverige tätnade dock åter under intrycket
av de militära olyckorna i Sönderjylland 1431 och kom till
plötsligt utbrott efter ärkebiskopens död den 9 februari följande
år. Omedelbart efter dennes begravning skred Uppsala
domkapitel till val av ny ärkebiskop, varefter den enhälligt valde
domprosten Olof Larsson genast begav sig över Finland och
Balticum till Rom för att söka påvens stadfästelse. Konungen
aktade man icke nödigt att underrätta om dödsfallet och det
nya valet förrän fyra dagar senare, den 16 februari.

Dessa händelser, det omedelbara valet, Olof Larssons hastiga
avresa till Rom med undvikande av Danmark, dröjsmålet med
underrättandet av konungen ha betraktats som en medveten
kupp från domkapitlets sida att hävda kyrkans frihet gentemot
den kungliga statskyrkliga kyrkopolitiken.4 E. Lönnroth påpekar,
att konflikten icke är av enbart kyrkorättsligt ursprung. I sina
första skrivelser till kungen erkände kapitlet utan förbehåll dennes
rätt att bestämma, vem som skulle väljas. Först sedan striden
blivit oundviklig slöt kapitlet upp kring den kanoniska rätten.

1 RA or. perg. 1431 =’/», "/... B 15 s. 363, 364.

2 RA Skoklostersaml. or. perg. iek 1431. Or. perg. 143^

F. H.

Jahn, Danmarks Politisk-Militaire Historie under Unionskongerne, Kbhvn
1835, s. 508.

3 Johannes Haquini var ej okritiskt inställd till konungens politik. Det
visar t. ex. biskoparnas protest mot kungen i dec. 1427, då ärkebiskopen
gick i spetsen för aktionen (se s. 208, not 1).

4 Erslkv, a. a., s. 316 f., Westman, a. a., s. 54 ff., .Söderlind, a. a.,
s. 20 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:10:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1937/0231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free