- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettiosjunde årgången, 1937 /
215

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Holger Wichman, Biskop Thomas av Strängnäs och hans politiska verksamhet före Engelbrekts död

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BISKOP THOMAS AV STRÄNGNÄS 2 O I

witterligit, att äptir michelsmesso, som nu sijderst war, tha
hafdom wij spordt och war een mena rykt i landet, att wår
fader ärchiebiskop skulle then tijdh wara döder, tha hafdom wij
samtycht och postuleradh biskop Thomas. Men wij
understodom sedan, att han thet ingalunda anamma wille, och nu
men the rykten kom i sanning, hwilket see före gudhi kiärt, ta
trööstom wij oss eij till at postulera honom, fore thi at wij
understodom, at han eij ähn willi ...» De förklara, att ehuru
de intet hade emot biskop Thomas personligen, ärendet nu gått
så långt, att det icke stod i deras makt att göra en ändring.1

Kung Eriks uppskattning av biskop Thomas är alldeles klar.
Den förstärker det intryck, vi förut fått av biskopens nära
förbindelser med konungen. Domkapitlets ställning till Thomas
synes också fullt tydlig: man hade gärna valt honom, men Thomas
hade själv avböjt.2 Frågan är, varför Thomas avböjde. Det
framgår ej av vårt material.3 Man har antagit, att det bjöd
emot hans frihetsbegrepp, som i främsta rummet var
»frälsningsanstaltens självständighet gentemot den världsliga armens intrång»,
att mottaga ärkebiskopsämbetet ur konungens hand.4

Konungen framför dock ej Thomas’ namn förrän i sitt brev
av den 18 februari. Vi måste tro domkapitlet, när det säger,
att det först med detta brev fått veta konungens vilja.5 Men
Thomas’ namn diskuterades redan ett halvår tidigare, då
ärkebiskopen låg för döden vid mickelsmässtid. Vem förde då fram
det? Kanske någon i kapitlet, kanske ärkebiskop Johannes själv.
Kanikerna ursäkta sitt val med att de litade på ett löfte, som
kungen givit ärkebiskopen, »att när han (ärkebiskopen) afskilldes,

’ Akter n. 4.

2 Om denna domkapitlets officiella uppfattning även överensstämde med
kanikernas verkliga tankar, kan naturligtvis diskuteras (lönnroth s. 95).
Jfr dock även Akter n. 8, där kanikerna om Thomas säga: «... dominum
Stregnensem, cuius persona nobis fuisset gratissima». Och som bevis härför
följer: »nam et in tractatibus de fienda prouisione nominatus est». Om
detta omnämnande gått i för Thomas mindre fördelaktig riktning, hade
kanikerna knappast kunnat anföra det i detta sammanhang.

3 Akter n. 8. Thomas avböjde själv »ex certis causis».

4 E. Hjärne, Biskop Thomas’ av Strängnäs visa om striden för Sveriges
frihet, FHT 1919, s. 129.

5 Akter n. 4 (även n. 8: »Verum post factam eleccionem exhibuit nobis
dominum Strengnensem (rex)...»).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:10:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1937/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free