Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Holger Wichman, Biskop Thomas av Strängnäs och hans politiska verksamhet före Engelbrekts död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236 Tf 2
HOLGER WICHMAN
Särskilt utförlig är Karlskrönikans skildring av Nyköpingshus’
belägring. Till denna belägring torde även en episod i biskop
Thomas förmaningsbrev till Karl Knutsson hänföra sig.1 Den
tyder på att Thomas nu tagit avstånd från Engelbrekt. I mitten
av april återkom Engelbrekt till sitt slott Örebro, i Strängnäs
stift, vilket väl även det spelat en roll för förbindelserna mellan
Strängnäsbiskopen och folkhövdingen. På resa upp till Stockholm
mötte han kort därpå på en Hjälmarö sitt öde, i det han föll för
Måns Bengtssons mördarhand. Bondehövdingen var borta, och av
sina älskade bönder fördes han till sin sista lägerstad i Örebro kyrka.2
1 I biskop Thomas’ s. k. förmaningsbrev till marsken finnas några
episoder anförda, som äro av största vikt för brevets datering. Biskopen
skriver: »thu Iater gesta bode klärika och theris hjon med öfwerualdh och
oreth: thät är offta kärt for tik, och thu akter thet inthe, som iak ma beuise
medh Rikesens raad: Jöns Karlsson och Christiern Asbiornasson tage mik
fraa III lesther och VI tunner malt och mjöl och Engelberth et skippund
fläsk, i Rontuna kirkia thet togh Joan Andersson pa hans wegna, thet hafua
the mik sakt som tina bref beuisa, och samaledis thet Göstaf Sture och
Nils Stensson rofuade mik och mine landbo thet faar iak inthe . ..» Dessa
rader syfta åtminstone på två episoder, dels Jöns Karlssons, Christiern
As-björnssons och Johan Anderssons proviantering på Strängnäskyrkans
bekostnad, dels Gustaf Stures och Nils Stenssons röverier. Den senare händelsen
söker Lönnroth bestämma till tiden efter biskop Knut Bossons död i mars
1436. {.Diarium Wazstcnensc, SRS I, s. 152. Lönnroth, Biskop Thomas
frihetsvisa, Scandia 1931, s. 42.) Fläskstölderna torde ha skett något
tidigare. Mycket talar nämligen för att dessa provianteringar gjordes under
belägringen av Nyköpingshus. Johan Andersson är i Engelbrekts följe vid
dennes förlikning i Örebro med Bengt Stensson (Karlskrönikan v. 2628),
troligen var han även med vid Engelbrekts belägring av Nyköping, i vars
närhet Runtuna kyrka ligger. Då Engelbrekt fortsatte sin färd, överlämnade
han befälet över belägringstrupperna åt Johan Karlsson (Karlskrönikan v.
2370), som emellertid snart övergick till Karl Knutsson (Karlskrönikan v.
2850). Och medan Johan Andersson tager fläsk å Engelbrekts vägnar, är
Johan Karlssons tilltag en direkt förebråelse mot marsken. Brevet måste
ha skrivits, medan dessa händelser ännu voro aktuella. I oktober 1436 fick
svenska kyrkan ett stort privilegiebrev i Söderköping. Biskop Thomas var
ordförande på kyrkomötet, och Karl Knutsson, Johan Karlsson, Gustaf Sture
och Nils Stensson voro med bland utfärdarna av privilegierna. Här om
icke förr borde de omtalade stridigheterna ha avvecklats. Brevet torde
vara skrivet någon gång mellan april och oktober 1436.
2 I Strängnäskalendariet (KB A 28) fick Engelbrekt en lång dödsruna,
dock skriven på den 4 maj. K. G. Grandinsson, Vilken var Engelbrekts
dödsdag, HT 1933, s. 179.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
