Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Bertil J. Lundman, Studier i den svenska baptismens historiska statistik och geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA BAPTISMENS HISTORISKA STATISTIK OCH GEOGRAFI 24 I
redan från början kunnat få så fast fotfäste i östra Närke, på
södra Gotland samt i Hallens och Ovikens tingslag i sydvästra
Jämtland ävensom i Kärsta m. fl. socknar i
Husby-Lång-hundra härad i Uppland, är förf. av dessa studier så gott som
obekant.
Nästa karta (opublicerad) visar den procentuella ökningen
1874—94, således den stora väckelsens facit. Ökningen är här
vida jämnare fördelad. Storväckelsen hacle som en våg gått
över största delen av östra Sverige, från Härnösand och
Östersund i norr till Västervik, Hålaveden och Karlstad i söder.
Dock hade den knappast medfört sådana massrörelser som vid
radikalpietisternas absorbering på 1850-talet, och vissa områden
ha lämnats nästan oberörda, t. ex. Roslagen och inre
Hälsingland. Endast i det ännu 1875 alldeles oberörda norra Vedbo
härad i Småland hade en verklig massrörelse ägt rum, tydligen
på något sätt förberedd av att trakten i865~72 härjats av en
sista utlöpare av den gamla roparrörelsen.1 De små enklaverna
i södra Sverige hade stått sig rätt bra, och endast i
Kristianstadstrakten var baptismen på tillbakagång (likaså i Orsa och
kring Piteå, men ej alis för övrigt).
Karta II visar baptismens procenttal sista december 1894.
Ännu avteckna sig, såsom av det föregående är självklart, de
först vunna områdena i allmänhet tydligt genom mycket starkare
intensitet än de senare tillkomna. Dock märkas nya, ehuru
något svagare intensitetsområden kring Gagnef, Eskilstuna,
Karlstad och Hålaveden.
Den också här ej medtagna kartan över förändringarna 1894
—1914 har ett annat utseende. Varken den äldsta kartans
lokala men starka massrörelser eller den förra karteringsperiodens
utbredda storväckelser utan i stället snarast stagnation. Även
om områden med ökning överväga, är det, särskilt i de östra
Mälarlandskapen, Dalarna och nedre Norrland, ej få områden
med minskning. Trakter med starkare procentuell ökning finnas
främst i Örnsköldsvikstrakten, det hittills knappast alis berörda
Dal samt i stora gränsområden mellan Närke och Östergötland.
Karta III. Som av det ovan sagda kan väntas ger ej
intensitetskartan för 1913 gentemot den för 1894 någon väsent-
’ Cornelius, a. a. s. 349.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
