Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Bertil J. Lundman, Studier i den svenska baptismens historiska statistik och geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA BAPTISMENS HISTORISKA STATISTIK OCH GEOGRAFI 24 I
efterträdde den gamla radikala pietismen. Märk de många
baptistiska, snart upplösta eller hopslagna, men säkert fore detta
pietistiska byförsamlingarna på gränsen mellan Hälsingland och
Medelpad!
Man kan nu fråga vidare, vilka faktorer ha gjort, att denna
för baptismen mottagliga mer eller mindre radikala pietism
uppkommit i dessa relativt begränsade trakter. Frågan är, som
man kan förstå, ytterst svårlöst, och man kan blott gissa på
allmänna drag såsom fanatism och labilitet i folklynnet (genom
främmande rasblandning?). Påpekas bör dock, att den skarpa
gränsen mellan Ångermanland och Medelpad även återfinnes
beträffande flera andra faktorer, såväl demografiska som
antropologiska (efter andras och även egna ännu opublicerade
undersökningar1). Så är det kanske ock i andra delar av landet, men
man måste akta sig för att bevisa för mycket och förfalla till
en billig mekanisk konstruktion. Enskilda personer ha alltid
och ej minst i gammaldags avskilda trakter betytt mycket,
framförallt när det gäller religiösa rörelser. Varför å andra
sidan baptismen ej inträngt i andra delar av landet, än den
gjort, kan ju å andra sidan bero på dels att den såsom ovan
nämnts kanske ej med sin förkunnelse nått bygden under den
lägligaste tiden, innan andra konkurrenter satt sig fast där. Men
väl även på egenheter i folklynnet, en lika banalt utsagd som
otvetydig sanning. Särskilt har tydligen den syd- och
sydvästsvenska kyrkligheten liksom låg- och frikyrkligheten kring
Jönköping varit sega motståndare. Sannolilkt berodde den
bap-tistiske pionjären F. O. Nilssons tillfälliga framgångar i
Göteborgstrakten på 1850-talet på att schartuanismen då ännu ej
var lika konsoliderad som senare. Under hela senare hälften
av århundradet lyckades baptismen ej grunda en enda församling
på Göteborgs stifts landsbygd förrän 1895 i Hunnebostrand.
På den egentliga bondbygden fanns blott en församling 1937.
Dock ha ej de baptistiska församlingarna i västra Sverige upp-
1 Sé dock även I. flodström i Ymer 1915 (främst kartan!) Något
härom ock i författarens uppsats i Zeitschrift für Rassenkunde Bd IV (1936),
Raum und Typus in Siid- und Mittelschweden. God karakteristik av den
religiösa mötsättningen redan hos biskop L. Landgren i Handl. rör.
Prestm. i Hernösands stift 1883 s. 14—15.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
