Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Arthur Adell, Nya Testamentet på svenska (Professor Nat. Lindqvist)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 S 2 GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR
wijsning utredigerats och uppsatts hösten 1525 i Upsala under
därvarande domkapitels överinseende, medan återstoden av de båda
urkunderna utredigerats i Stockholm 1526 under ledning av
Laurentius Andreæ, varvid NT erhållit en »luthersk färgning» genom
inarbetning av lutherska översättningar i bibelböckerna och
införandet av marginalglossor och förord ifrån Luther. I språkligt
avseende medför hypotesen, att Upsala domkapitel tillerkännes ett
avgörande initiativ beträffande NT:s typografiska dräkt, t. ex.
införandet av å-, ä- och ö-typernå, och ett stort inflytande på ortografien
(särskilt i förra delen), det senare genom renskrivare och bearbetare
som dirigerats av domkapitlet.
Det enda stöd författaren kunnat prestera för detta komplex av
hypoteser är vissa sannolikhetsskäl, som han anfört för att
boktryckaren inkallats av Upsala domkapitel för att trycka NT 1526. Men
även om dessa skäl vore bindande, vilket icke är fallet, är det intet
som hindrar, att dispositionerna ändrats. Har kanslern verkligen
gått med på boktryckarens inkallande till Upsala, har det väl skett
för att icke väcka alltför stark opposition mot företaget i dess
början, men det förefaller föga sannolikt, att han på allvar övervägt
att lägga ledningen av den nya översättningen i Upsala domkapitels
och därmed praktiskt taget i Peder Calles hand. Om inte förr har
han väl insett detta vid planens diskuterande i kommissionen på
hösten 1525. Under alla förhållanden har väl icke tanken på
tryckeriets förflyttning uppkommit i samma ögonblick den
realiserades, vid nyåret 1526, utan den får väl antas ha uppstått och
mognat någon tid förut, senast under hösten 1525, fastän dem
hemlighållits. Under sådana förhållanden är det föga rimligt, att L.
Andreæ i oktober och november 1525, ett par månader fore
flyttningen, skulle ha satt igång med sättningen av ett stort och viktigt
arbete med alla de risker och svårigheter en snart inträdande
flyttning måste medföra.
Redan Stave1 har i huvudsak påvisat den s. k. lutherska
färgningen av översättningen, vilken dels visar sig i ett starkare och
särskilt med tanke på glossor och förord mera konsekvent
utnyttjande av Luther mot urkundens slut (fr. o. m. hreven), dels i
överarbetning av tidigare böcker till överensstämmelse med Luther.
Adell belyser företeelsen ytterligare genom en statistik över antalet
glossor i NT 1526 som överensstämma med eller avvika från Luther,
varvid han använder en av S. Belfrage framdragen lutherupplaga,
W. A. 248, en typografisk förlaga till NT. Han understryker här
särskilt den undantagsställning, som Matteus och Lukas evangelier
intaga i sitt relativa oberoende av Luther, medan Johannes såväl
ifråga om glossor som text visar ett påfallande starkt inflytande från
1 I Om källorna till 1536 års öfversättning af Nya Testamentet.
Upsala 1893.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
