Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Rudolf Thiel, Den unge Luther (Docent Sigfrid von Engeström)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 S 2 GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR
Rudolf Thiel, Den unge Luther. Övers, av Bror Olsson.
C. W. K. Gleerups förlag. Malmö 1937. 379 s. Pris kr. 7: 50.
Författaren till de senaste decenniernas mest uppmärksammade
Lutherbiografi i Tj^skland är enligt tillgängliga uppslagsböcker
oltal-miatriker, professor i medicinska fakulteten i Frankfurt am Main.
Denna omständighet är så mycket märkligare, som Rudolf Thiels
levnadsteckning icke torde överträffas av någon befintlig
Lutherskildring i fråga om dramatisk livfullhet och »samtidighet» med
föremålet. Ingen teolog av facket har mig veterligen lyckats skriva
någon framställning av Luthers levnadssaga, som i högre grad
vittnar om inlevelse och förståelse. Det märkliga i författarens
prestation framträder i ännu skarpare relief, om man tar hänsyn till att
tyngdpunkten i skildringen är förlagd till utvecklingen av Luthers
»lära». Det anekdotiska stoffet är icke undanträngt. Men i centrum
för framställningen står Luthers intensivt personliga kamp med de
teologiska problemen.
Om man icke riskerade att därigenom framkalla missvisande
associationer, vore man frestad att säga, att författaren rent litterärt
sett tillämpar en slags filmteknik i skildringen av Luthers
utvecklingsgång. Så kunde man karakterisera hans synnerligen
verkningsfulla metod att i sin framställning gruppera stolfet i korta kapitel,
som vart för sig innehålla en avrundad helhet: ett miniatyrporträtt,
en dramatisk episod eller ett enskilt problemkomplex, som Luther
brottats med.
Från olika håll har det -— ej helt utan rätt — anmärkts att
något tröttande upprepningar bli följden av verkets disposition. De
tre avsnitten i första delen, som nu föreligger på svenska, Kättaren,
Munken och Kämpen behandla i delvis parallellt löpande
redogörelser — från olika synpunkt — händelserna t. o. m. början av
1522. Vinsten med anordningen är dock, att Luthers inre
utveckling kan skildras i ett sammanhang.
Första delen når fram till och med Luthers återvändande från
Wartburg till Wittenberg. Huvudintresset knyter sig till den livfulla
redogörelsen för Luthers inre utveckling. I huvudsak ansluter sig
Thiel till den av Hirsch framförda åsikten, att man i
psalmföreläsningarnas textgestalt kan finna vittnesbörden om tidpunkten för det
reformatoriska genombrottet. En väsentlig del av de andliga strider,
som ledde till nyorienteringen, inföll då omkring 1510, kanske
därförinnan. Författaren mödar sig emellertid icke med att utforma
ett detaljerat kronologiskt schema för utvecklingens fortgång. Han
inriktar sig mera på att åskådliggöra de motiv, som därvid voro
verksamma — ett förfaringssätt, som med hänsyn till källmaterialets
beskaffenhet har starka skäl för sig.
I romarbrevskommentarens korsteologi, till vilken ansatser finnas
redan i psalmföreläsningarna, ser Thiel — i likhet med Holl m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
