Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Ivan Svalenius, Georg Norman (Docent Georg Landberg)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292
källornas natur, icke kan i detalj avväga och bedöma Normans
förhållande till dessa personer. Ibland synes det som om författaren
kunde ha varit ännu mera kortfattad vid behandlingen också av vissa
diplomatiska beskickningar, där Normans roll mera har haft karaktären
av vardagsarbete. Däremot ter det sig mycket motiverat, att stor
uppmärksamhet ägnats åt den utrikespolitiska krisen 1540—-43. Där
gäller det verkligen Normans vara eller icke vara i Sverige. Där
gäller det också att ur speciell synpunkt ställa in diplomatien i
kyrko-politiskt sammanhang. Och på det området har dock Norman gjort
sin främsta insats. •— Utvecklingen är delvis mycket gåtfull.
Författaren har tvingats att snart sagt skriva ytterligare en persons
biografi för att komma till rätta med förhållandena. Jag avser den
andre av Gustaf Vasas tyska rådgivare vid denna tid Conrad von
Pyhy. Genom att mot varandra och vid sidan av varandra ställa
Norman och Pyhy och därjämte dra in i sammanhanget, så långt
det går, samtida svenska kyrkomän och adelsmän, har författaren
otvivelaktigt lyckats arbeta fram en skarpare och mera nyanserad
belysning av hela denna viktiga kris i vår historia. Full klarhet
går säkerligen icke att skapa. Men skall man här komma längre
än man nu nått, bör forskningen antagligen icke gå fram den
biografiska linjen utan närmast inrikta sig på en monografisk behandling
av politiken överhuvudtaget omkring konungen under 1530-talet
och början av påföljande decennium.
Arbetets tyngdpunkt ligger otvivelaktigt på skildringen av den
1540 igångsatta kyrkovisitationen i Öster- och Västergötland samt
Värmland och på utredningen av därmed sammanhängande
kyrkoorganisatoriska spörsmål. Tack vare inträngande källanalys
överhuvudtaget och bl. a. en skarpsinnig omdatering av en i Svenska
riksdagsakter till slutet av år 1541 förlagd proportion till rådet,
som i själva verket hör till år 1540 har författaren åstadkommit en
viktig nyorientering i svensk kyrkohistoria omkring detta år.
Han hävdar, att det politiskt betydelsefulla rådsmötet i Örebro
1539—40 icke på något sätt haft karaktären av kyrkomöte utan
att konungen av egen maktfullkomlighet uppdragit åt Norman såsom
superintendent att -i enlighet med mandatet uppgöra en kyrkoordning,
efter vilken visitationen skulle ske. De s. k. Articuli Ordinantiæ,
utarbetade av Norman, tillhöra i sin bevarade utformning ej
Örebromötet, utan äro troligen att betrakta såsom den hittills saknad del
av den kyrkoordning som Norman framlade vid ett rådsmöte i
Stockholm i början av år 1541. Svalenius har slutligt påvisat, att den
av Kjöllerström framdragna »Visitatio Gustaviana» (återgiven i en
skrift från 1637) med den däri ingående Normanska kyrkoordningen,
den första sammanfattningen på svenskt språk av den evangeliska
läran, just hör till detta rådsmöte.
Orsaken till att den kyrkliga verksamhet, som under Normans
ledning sattes igång, endast kom att omfatta Götaland, anses vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
