Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Ivan Svalenius, Georg Norman (Docent Georg Landberg) - Erich Hassinger, Studien zu Jacobus Acontius (Teol. lic. Hans Cnattingius)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 S 2 GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR
hans verksamhet av djupgående betydelse, och som förespråkare för
landsfurstekyrkans och arvkungadömets idé är det främst han, som
lämnat den teoretiska motiveringen för och befäst konungen i
det autokratiska betraktelsesätt, som var så utmärkande för de tvenne
sista årtiondena av Gustav Vasas regering.»
Svalenius’ forskning bär genomgående prägeln av vederhäftighet,
balans och sundhet. Redan hans samvetsgranna och lojala citering
av dem som forskat på samma område — icke minst undertecknad
har anledning att uppskatta den — inger förtroende. Det är något
sobert och sakligt över hela framställningen. Nyheterna och de
viktiga resultaten komma fram utan trumpetstötar, brak och dån,
och författaren är fri från den hos unga författare ibland
framträdande barnsliga förtjusningen över att få tillfälle att opponera för
oppositionens egen skull. Det vore mycket värdefullt, om den
traditionslinje inom svensk historisk forskning, som Svalenius på ett så
framstående sätt representerar, kunde bli tongivande i vårt land.
Vetenskapligheten, i bästa mening, skulle vinna därpå.
Georg Landberg,
Uppsala.
Erich Hassinger, Studien zu Jacobus Acontius. (Abhandlungen
zur Mittleren und Neueren Geschichte. Heft. 76.) Verlag
für Staatsvvissenschaften und Geschichte. Berlin-Grunewald
1934. 109 ss. RM. 5.60.
Sedan Karl Müller 1919 i sin Kirchengeschichte II, 2 framdragit
Acontius ur hans relativa obemärkthet och påvisat den märkliga
roll, som dennes arbete Stratagcmata Satanae spelat i den
religiösa toleransens historia, har Acontius’ personlighet och insats belysts
och bedömts i en rätt riklig litteratur. I Sverige har som bekant
Hjalmar Holmquist tidigast och utförligast behandlat ämnet i
uppsatsen Till frågan om Acontius publicerad i Teologiska studier
tillägnade Erik Stave. Erich Hassinger ederade 1932 tillsammans med
den kände reformationshistorikern, Heidelbergprofessorn Walther
Köhler flera smärre, förut dels okända, dels svåråtkomliga italienska
skrifter, härrörande från Acontius, under titeln Acontiana.
Abhandlungen und Briefe des Jacobus Acontius. (Abhandlungen d.
Heidelberger Akademie d. Wissenschaften. Phil. hist. Klasse 8. 99 s.)
Den därmed ställda uppgiften att utifrån detta nya material söka
ompröva Acontius-bilden har Hassinger i sina Acontius-studier givit
sig i kast med. Resultatet är intresseväckande nog. I stället för
den förhärskande forskningens bild av Acontius såsom en
huma-nistisk-rationalistisk teolog vill Hassinger teckna Acontius som en
företrädare för en reformatorisk fromhet av calvinsk prägel men i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
