Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Gustaf Lindberg, Kyrkans Heliga År (Teol. lic. Gunnar Brandt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 S 2 GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR
om kyrkoåret måste detta verk med de bägge huvuddelarna: I.
Kyrkoåret i den västerländska kyrkan till medeltidens slut och II. Det
svenska kyrkoåret, betraktas. Bristen -på från evangeliskt håll
publicerade arbeten om kyrkoåret är påtaglig, och katolska författare
lämna ju föga eller ingen upplysning om förhållandena på
evangeliskt område. Vad särskilt det svenska kyrkoåret beträffar, har intet
försök förut gjorts att samla och vetenskapligt bearbeta det
förefintliga materialet för en sammanfattande skildring av kyrkoårets
historia från den medeltida kyrkan, över reformationen och till våra
dagar, vilket nu skett i och med docenten Lindbergs väl disponerade
och genom de rikliga hänvisningarna till utnyttjat källmaterial i allt
väsentligt övertygande framställning.
Här må blott antydas, huru författaren lyckats att överskådligt
ordna det överflödande stoffet. I en första avdelning av verkets
första del tecknas uppkomsten av den kristna söndagen och den
kristna veckan med framhållande av huru anknytningen till det
judiska högtidsåret fick en radikalt förändrad karaktär genom firandet
av Herrens dag. Utförligt behandlas sedan framväxandet och
utvecklingen av de bägge stora festkretsarna, påsk- och julkretsen med
därtill anknutna dagar och kyrkoårstider, vartill ansluter sig ett
parti om dessa festkretsars förbindelse med varandra genom
tretton-dags- och trefaldighetstidens utbildande. Såväl vid skildringen av
allt detta som vid den fortsatta redogörelsen för kyrkoårets övriga
Kristusfester, Heliga Trefaldighets dag, helgonfesterna till Jungfru
Marias, änglarnas, apostlarnas ära o. s. v., samt i avdelningen om
fastetider, kvatember, litanior och böneprocessioner, har författaren
aldrig stannat blott vid en historisk framställning av yttre fakta
utan också låtit de skiftande motiv, som legat till grund för dessa,
framträda. Sålunda framstår t. ex., huru vid skapandet av särskilda
dagar eller tider och fyllandet av dessa med religiöst innehåll i det
väsentliga tvenne huvudprinciper varit förhärskande, i den mån som
öster- eller västerländsk anda varit bestämmande, nämligen i förra
fallet en pneumatisk-symbolisk, i senare fallet en realistisk-historisk.
1 andra fall visar det sig, huru ett praktiskt religiöst behov spelat
in, när man som stöd för sin tro på den levande Herren skapade
minnesdagar för Kristi stridsmän i världen eller hur tanken på den
triumferande kyrkan föranledde fester, där den eskatologiska synens
ande fick sitt uttryck, sådana dagar sora den helige Mikaels och
Alla helgons. Vidare kommer till synes, i vad mån hedniska
fester och högtidsbruk påverkat det kristna kyrkoåret o. s. v. — för
att nu blott antyda några av de faktorer och motiv, som ligga
bakom utdanandet av det heliga året. En sista avdelning
behandlar den medeltida söndagsuppfattningen. Överhuvud taget är det
en stor förtjänst, att författaren på denna punkt överskridit den
begränsning till företrädesvis det liturgiska området, som han eljest
måst ålägga sig. Ty därigenom har en intressant teckning kommit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
