- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettioåttonde årgången, 1938 /
6

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gösta Kellerman, Jakob Ulvsson och den svenska kyrkan. Kyrka och stat åren 1497—1507 - I. Kyrka och stat under konung Hans’ regering 1497-1501 - 1. Kyrkomännens deltagande i statsärendena

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3 2

GÖSTA KELLERMAN

Sverige, då de tre rikena tillsammans hade att välja konung —
förmådde kung Hans den 5 december det svenska rådet att för sin del
samtycka till att hans äldste son, prins Kristiern, efter hans död
skulle bli konung i Sverige och att för detta ändamål en
valförsamling skulle sammankallas till Stockholm midsommaren 1498.1
Såsom utfärdare av detta rådsbrev stå samtliga biskopar, Sten Sture3
och tolv andra världsliga rådsherrar (varjämte ytterligare tre
sedermera tillkännagivit sin anslutning). Ännu ett betydelsefullt
medgivande nödgade kung Hans det svenska rådet till, då det den 16
december tillstadde kungen att i sina fatbursslän tillsätta fogdar och
ämbetsmän jämväl av dansk och norsk börd.4 Detta var i strid mot
Kalmar recess, där det heter: »och skolu wii regera wart rike oc wara
garda medh gode inlenska men aff och wti hwarth rike . . .»5 Endast
en mindre del av rådet var emellertid närvarande vid detta tillfälle,
av de kyrkliga ledamöterna sålunda ärkebiskop Jakob och biskop
Kort Rogge (av de världsliga bl. a. Sten Sture och Svante Nilsson).

Rådet fick även gå med på att låta utskriva en skatt. Det
förefaller, som om ärkebiskopen dock icke varit med om den
slutgiltiga formuleringen av beslutet härom, enär han senare avstyrkt det
av kungen önskade omedelbara utbetalandet av skatten och
förordat ett uppskov till våren. Ärkebiskopen, samt väl även övriga
biskopar i riket, hade att medverka vid skattens utskrivning.
Sålunda fick Jakob Ulvsson konungens uppdrag att vid möte i Uppsala
den 31 december med ombud för de norduppländska häraden (»i
Tyerppæ Norundæ oc anderstedz i then eyn») låta utskriva i
medeltal V2 mark för var skattebonde och 1/i mark för var landbo.6

Sedan kung Hans i januari 1498 återvänt till Danmark, skulle
under hans frånvaro regeringen i Sverige uppehållas av ett fyrman-

1 ST III, s. 468 f.

2 Biskop Henrik förekommer denna gång som den fjärde i ordningen och
torde följaktligen fortfarande ha varit representerad genom ombud.

3 Sten Stures medgivande torde böra ses mot bakgrunden av att han två
dagar tidigare erhållit stora förläningar (Åbo biskopsdöme, Nyköpings slottslän
ni. m.). Konungen innehöll även det utlovade amnestibrevet, tills han
genomdrivit sonens kungaval (det utfärdades först d. 10 dec.). Grönblad, Nya källor
I, s. 94 ff. Hadorph, Then Andra Delen til Rijm-Crcnikorne, s. 365 f.

1 Aarsberetn. IV, s. 287 f.

5 ST III, s. 373.

6 BSH IV, s. 236.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 17:44:45 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrkohist/1938/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free