- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettioåttonde årgången, 1938 /
14

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gösta Kellerman, Jakob Ulvsson och den svenska kyrkan. Kyrka och stat åren 1497—1507 - I. Kyrka och stat under konung Hans’ regering 1497-1501 - 1. Kyrkomännens deltagande i statsärendena

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3 2

GÖSTA KELLERMAN

och samtidigt översänt en kopia av en skrivelse från Erik Turesson
till konungen.1 Denna torde ha gällt de fortsatta ryska härjningarna,
vilka även föranledde rikets marsk, herr Svante, att vända sig till
konungen med klagomål. Han påtalade också, att kungen trots
fientligheterna från rysk sida tillåtit de ryska sändebud som besökt
honom att på hemvägen fritt passera Sverige. Detta skall ha
framkallat oro bland den svenska allmogen. I början av september kom
så ett rådsmöte till stånd i Tälje, vari förutom ärkebiskopen och
biskoparna Henrik och Kort även Svante Nilsson, Nils Clausson och
Erik Trolle deltogo.2

Sten Sture, som för tillfället befann sig i Finland, hade gärna
velat vara med på Täljemötet och synes ha tagit illa upp, att rådet
uppmanat honom att stanna kvar i Finland. Det föranledde herr
Svante, som även i sitt tidigare, nyss nämnda brev allvarligt manat
till enighet för att kunna stå emot fienderna, att söka inge herr Sten
förtroende till riksrådets ledamöter (om ärkebiskop Jakob se s. 28)*
Likvisst beklagade han Sten Stures frånvaro vid mötet och rådde
honom att med det snaraste före vintern komma över till Sverige.
Tack vare det spända förhållandet mellan Ryssland och Litauen
kunde Sten Sture utan risk återvända redan på förhösten och
därigenom möjliggjordes det betydelsefulla sammanträffandet mellan
honom och den från Rom återkomne Hemming Gadh på
Gripsholm i mitten av oktober.4

En följd av Gadhs förhandlingar med Svante Nilsson och Sten
Sture5 blev, att han uppsökte biskop Kort Rogge och ärkebiskop
Jakob för att åvägabringa försoning mellan dem och herr Sten. Om
arten av den argumentering Gadh därvid använt sig av, ger hans
brev till herr Svante den 16 oktober en föreställning.6 Sedan han
uttryckt sin förhoppning om ett lyckligt resultat av underhandlingarna
med de båda biskoparna, tillägger han nämligen: »göre the anders,
haffwe sin hath oppa7 och se huru the sigh beskydda kunno». Man

1 Aarsberetn. IV, s. 294 f.

2 Brevkoncept 1500 "/s i Sturearkivet, RA.

8 Grönblad I, s. 114 f.

4 Grönblad I, s. 89 f. BSH IV, s. 251 f.

5 Se härom Carlsson, Hemming Gadh, s. 66 ff.

6 BSH IV, s. 251 f. Citatet efter Carlsson, a. a., s. 70.

7 Ungefär = »skylle de sig själva». Jfr Söderwall, Ordbok öfver svenska
■medeltidsspråket, art. halter, och Carlsson, a. a., s. 70, not 3.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:11:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1938/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free