- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettioåttonde årgången, 1938 /
17

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gösta Kellerman, Jakob Ulvsson och den svenska kyrkan. Kyrka och stat åren 1497—1507 - I. Kyrka och stat under konung Hans’ regering 1497-1501 - 1. Kyrkomännens deltagande i statsärendena

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JAKOB ULVSSON OCH DEN SVENSKA KYRKAN

II

danska fogdarna skulle avsättas och i deras ställe tillsättas infödda
svenskar som länsinnehavare. Ävenså begärde man, att det svenska
myntet skulle förbättras1 och att de i Köpenhamns kyrka till
smälek för svenskarna upphängda svenska baneren skulle återlämnas.
Sist men icke minst var kungens förbund med ryssarna en viktig
anklagelsegrund mot honom. Den aktualiserades genom att vid
samma rådsmöte en rysk beskickning anlände till Stockholm för
att framföra krav på det finska gränsområde, som utlovats till
Ryssland i den dansk-ryska förbundstraktaten.2 Härom heter det i
brevet den 29 juli: Ȁre wij och fast ille till mode om tedh bebund,
confoedera[tion] och broderskap, eder nåde hafuer haft och än nu
hafuer med the omilde Rydzer, för huilkett broderskap och förbund
wij och thesse fatige rijcksens inbyggere fruchte, at wij förderf och
dråpelig skade först på then helige Romersche kyrckess lj-’dno,
Christendomens förminskelsse, [och] Chronones förderf her efter lide skole,
tedh thå ey skedde, om sådane förbund eij giordt wore.» Den ryska
beskickningen kunde icke gärna ha kommit i ett för konung Hans
mer olämpligt ögonblick.

Om resultatet av dessa hänvändelser veta vi endast, att kungen
skall ha lovat att avlägsna de anklagade fogdarna.3 Hade detta skett
omedelbart, kanske utvecklingen blivit en annan.

En del viktiga rättsavgöranden lia också träffats vid detta möte.
Sålunda behandlades herr Svantes ersättningsanspråk gentemot
herr Sten vid ett rådssammanträde den 13 mars.4 Han åberopade
därvid rådets beseglade löfte från våren 1497. Ärkebiskop Jakob
förklarade vid sammanträdet, att detta löfte avgivits av rådet å
kronans vägnar och att det vore Sten Sture, som borde svara
härför såsom varande riksföreståndare vid tiden för de gjorda
utläggen.5 Häremot förklarade herr Sten, att han icke beseglat råds-

1 Enligt Olaus Petri skall ett huvudkrav ha varit upprättandet av en
inhemsk drätsel, så att icke alla rikets inkomster fördes till Danmark
(Klemming, s. 296).

2 Se BSH IV, s. cclxi, och Carlsson, Hemming Gadh, s. 76.

3 BSH IV, s. 271.

4 HSH XIX, s. 43 ff.

5 »swaradhæ försth oss ælskelige verdigiste fader her biscop jacob,
Erche-biskop i vpsala at the (= rådet) haffde vthgiffuith for: dæ breff paa forscriffnæ
swerigis kronis vegnæ och ther till burdhæ oss ælskelige her sten sture ath svvare
till som thaa swerigis rigis forstaandere var».

2 — 38395. Kyrkohist. Arsskrilt 193S.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 17:44:45 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrkohist/1938/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free