- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettioåttonde årgången, 1938 /
19

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gösta Kellerman, Jakob Ulvsson och den svenska kyrkan. Kyrka och stat åren 1497—1507 - I. Kyrka och stat under konung Hans’ regering 1497-1501 - 1. Kyrkomännens deltagande i statsärendena

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JAKOB ULVSSON OCH DEN SVENSKA KYRKAN

II

om detta möte, dock ge senare omnämnanden vid handen, att rådet
nu skriftligen upprepat sina klagomål, sannolikt med större skärpa
än förra gången. Som utfärdare uppges bl. a. ha förekommit
ärkebiskop Jakob samt de tre electi i Linköping, Strängnäs och Västerås.1
Ärkebiskopen och några med honom ha vid förhandlingarna varit
mer tillmötesgående mot kungen än de övriga, i det de gingo med på
att fogdarna skulle få kvarstanna, tills deras sak behandlats på
gemensamt unionsmöte.2 Kung Hans har nu sent omsider i någon ringa
mån sökt tillfredsställa Svante Nilsson, som erhöll löfte om
förläning av städerna Norrköping och Söderköping (dock erhöll han blott
brev på Söderköping). Antagandet, att detta erbjudande skett på
ärkebiskopens inrådan3, synes sannolikt. Jakob Ulvsson torde ha
insett den allvarliga situationen och gjort vad han kunnat för att
besvärja den. Å sin sida skall herr Svante inför Stockholms
borgmästare i Gråbrödraklostret den 2 juni ha lovat att hålla sin trohetsed
till kungen.’1 Vid det burspråk som den 8 juli avslutade herremötet
kunde det tillkännages, att förlikning blivit träffad mellan konungen
och rådet, Sten Kristiernsson undantagen.5

Straffexpeditionen mot den sistnämnde hade kommit att dröja
förvånande länge — ett tecken på svaghet från kungens sida. Den
anförtroddes nu, troligen först efter herremötet i Stockholm, åt
Upplandslagmannen Knut Eskilsson, men med en otillräcklig styrka.
Följden blev, att han angreps av Sten Kristiernsson samt blev
tillfångatagen och illa behandlad.6 Även Jakob Ulvsson blev inblandad.
Förmodligen har han sökt stödja Knut Eskilsson i hans aktion,
vilket utsatte honom för fiendskap från Sten Kristiernsson.7 Marsken
Svante Nilsson åter och de honom och Sten Sture närstående
herrarna vägrade att ingripa, innan konungen infriat sina löften.

De kungliga fogdarna Jens Falster och Hans Clausson hade in-

1 HR III: 4, s. 470 ff.

2 Grönblad I, s. 133.

3 Sjödin, Arvid Siggessons brevväxling, s. 461 not 2.

4 Aarsbcrchi. IV, s. 295, 298.

5 Huitfeldt, s. 1037.

6 BSH IV, s. 272.

7 »hwre thet han (Sten Kristiernsson) haffuer openbarlige sath sig op emodh
then helgæ kirkæ i Vpsale stickth &c, oc vntsagt then werdixte herre
erche-biscopen» (brev från Svante Nilsson till kung Hans i slutet av juli 1501, tr.
BSH IV, s. 267 f.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:11:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1938/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free