- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettioåttonde årgången, 1938 /
20

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gösta Kellerman, Jakob Ulvsson och den svenska kyrkan. Kyrka och stat åren 1497—1507 - I. Kyrka och stat under konung Hans’ regering 1497-1501 - 1. Kyrkomännens deltagande i statsärendena

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3 2

GÖSTA KELLERMAN

stämts till Vadstena den i augusti men uteblevo. Nu ingicks
därstädes mellan Sten Sture, Svante Nilsson, Gadh och fyra andra
rådsherrar ett förbund till skydd för rikets lag och Kalmar recess.
Förbundet var sålunda icke riktat mot unionen som sådan. I
realiteten gick det ut på att förjaga de danska fogdarna och sinsemellan
dela deras län, vilket var detsamma som att proklamera öppet
uppror. Man överenskom vidare att till riksföreståndare välja antingen
Sten Sture eller Svante Nilsson, något som tyder på att fronten blott
var nödtorftigt enad. Förbundet gavs religiös sanktion, svek skulle
påtalas inför påven och kejsaren.1

Det var en av kyrkans män, electus Hemming, som inledde
upproret genom att ta rätten i egen hand mot fogden Hans Clausson på
Hov. Svante Nilsson åter stod ännu en tid med en fot i vardera
lägret2, kanske spelade därvid hänsynen till hans hos den danske
hö-vitsmannen på Bohus innestående fordringar den avgörande
rollen, men det kan också ha varit samvets- och åsiktsskäl, som kommo
honom att tveka (jfr s. 21 not 4).

Jakob Ulvssons syn på händelserna torde framgå av det brev,
som några i Stockholm församlade svenska rådsherrar den 13
augusti avfärdade till det danska riksrådet.3 Man tar häri deciderat
parti för kungen: Denne hade kommit över till Sverige för att
förhandla om de ryska härjningarna och hade just begivit sig på
hemvägen för att rådslå med det danska rådet m. fi. om hjälp härtill, då
herr Sten Kristiernsson satt sig upp mot honom och låtit slå en
kunglig fogde. Oaktat förlikning (»en venlig Förening») därefter hade
in-gåtts mellan konungen och det svenska rådet, hade några av dem
som gått med på förlikningen sedan visat sig vara Sten
Kristierns-sons tillskyndare och medhjälpare »med Raad oc aabenbarlige Ord
oc Gierninger» och hade rest allmogen mot kungen »oc os alle», »hans
Naade til stor Skade / oc allis voris Forderfve». För att avvärja
»saadanne Wret oc jämmerlig Forderffve» föreslogo de svenska
rådsherrarna ett gemensamt unionellt rådsmöte i Kalmar vid S:t Lau-

1 BSH IV, s. cclxvii. Carlsson, Hemming Gadh, s. 78 f.

2 Ännu den 6 augusti uttalade sig kung Hans på följande vis om honom:
»Her Swanthe scriffuer oss besøndherligen till, att wii skulle ey twyffle paa hans
tro thienest, oc scriffuer trwselbreff met the andre, hwat thervnder er, lader
sig snarst see» (Christensen, Missiver I, s. 151). Jfr Aarsberetn. IV, s. 295 f.

3 Huitfeldt, s. 1037 f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 17:44:45 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrkohist/1938/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free