- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettioåttonde årgången, 1938 /
22

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gösta Kellerman, Jakob Ulvsson och den svenska kyrkan. Kyrka och stat åren 1497—1507 - I. Kyrka och stat under konung Hans’ regering 1497-1501 - 2. De kyrkliga förläningarna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3 2

GÖSTA KELLERMAN

A. 2 i Riksarkivet finnes intagen en förteckning över rikets län jämte
anteckningar om nya önskemål1, som synes vara uppgjord av Arvid
Trolle2 hösten eller förvintern 1497.3 Arvid Trolle, som redan
tidigare samma år uppträtt som förmedlare vid underhandlingarna på
Lyckå slott med de danska riksråden Poul Laksmand och Eskil
Göye, var naturligtvis även i detta fall på grund av sina danska
förbindelser särskilt lämpad att företräda det svenska rådets intressen.
Det är sålunda troligt, att herr Arvid uppgjort ifrågavarande
förteckning på dess uppdrag.

De uppgifter som häri lämnas om biskoparnas förläningar vid
tiden för unionens återupprättande äro följande. Ärkebiskopen
innehade: 1) Västerbotten (= Norrbotten i förläningsbrevet 1482
2%); 2) Olands härad, varpå han hade personligt brev under rikets
sigill för sin livstid; 3) Stäkets län och 4) Uppsala stad, som, säges
clet, sedan Eriks av Pommern tid tillhört ärkebiskoparna såsom.
skadestånd4; samt slutligen 5) Nordmarkens län (då i
Västergötland, numera räknat till Värmland). Om dessa förläningars
avkastning ges även värdefulla upplysningar. Så skall Västerbotten
normalt (innan Torneå brändes av ryssarna ha räntat drygt5 700 mark,

1 HSH XVIII, s. 180 ff.

2 För Arvid Trolles författarskap talar användandet av första personens
pronomen vid uppräknandet av hans län (fol. 42: »faar jach j peninge» samt i en
marginalanteckning: »Pa tesse hæredh haffuer iach lyffsbrev»). Jfr HSH XVIII,
s. 185, not.

3 Årtalet framgår av en anteckning om Uppsala stad fol. 42: »her Sten
haffuer vpburet then skat før thz aar oc før olaffs messene gar ther ingen skat
wt». Denna notis måste syfta på händelserna år 1497, då Sten Sture gick till
attack mot S:t Eriks gård i Uppsala. Redan före angreppet hade de med
ärkebiskopen förbundna rådsherrarna anledning att mana Uppsala stad att iakttaga
sin skatte- och lydnadsplikt till ärkebiskopen. Å andra sidan torde
förteckningen ha uppgjorts, innan konung Hans hunnit verkställa fördelningen av
rikets län.

1 »pa tesso tw ljjn haffuer Erchebispen kung E: oc Sueriges radz breff før
skadesgjtld». Åtminstone beträffande Uppsala stad synes emellertid Jakob
Ulvsson dessutom ha erhållit personlig förläning för sin livstid (HSH XVIII,
s. 123: »the wærdige fædre ærlige herrer oc gode men richesens rad haffue
en-drectelige far månge ar sydan . . . vnt oc forlent hans nåde tiil hans nådes
liffs tiit vpsale stad med alle konungslige rente vnder allis teris opne breff
beselgt med richesens hengiande insigel»).

5 HSH (XVIII, s. 183) har bibehållit det överstrukna »mindre», ehuru det
i not anges, att i dess ställe överskrivits »pa thet ottende».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 17:44:45 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrkohist/1938/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free