Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gösta Kellerman, Jakob Ulvsson och den svenska kyrkan. Kyrka och stat åren 1497—1507 - I. Kyrka och stat under konung Hans’ regering 1497-1501 - 3. Processen mot Sten Sture
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAKOB ULVSSON OCH DEN SVENSKA KYRKAN II
den 5 november s. å. Biskopen förklarade sig därvid vilja göra Sten
Sture ensam ansvarig för Rone gårds förstörande.1
En speciell anklagelsegrund var Sten Stures hemliga
förhandlingar med ryssarna, varvid han till dem velat utlämna en del av
riket — något som enligt Suppliken kunde ge anledning till
misstankar beträffande hans rättrogenhet.2 Anklagelsen för förräderi
mot den katolska kristenheten3 sammanknytes sålunda med
anklagelsen för brott mot kyrkans helgd och frihet.
Det begärdes i Suppliken, att målet skulle anförtros åt någon
eller några prelater »»in partibus illis» eller ock, om det ansåges
lämpligt, till konung Hans i samråd med några biskopar och världsliga
rådsherrar, vilka borde väljas med ärkebiskop Jakobs samtycke.
Detta senare blev fallet.4 Konungen fick också bemyndigande att
bestämma fristen och att låta publicera exkommunikationen, för
den händelse de anklagade ej inom den fastställda fristen återställde
ali bortförd egendom och gåve de klagande full gottgörelse.
Såsom vi redan sett (se s. 10) upptogs skadeståndsfrågan vid
herremötet i Stockholm i februari 1499. Sten Sture fick därvid
ut-fästa sig till betydande skadeståndssummor. Förlikningsurkunden
gentemot ärkebiskopen förstördes i samband med 1502 års
uppgörelse, men dess innehåll åberopas i den handling, varmed kung
Hans våren 1501 tillföi’säkrade ärkebiskopen Norrbotten m. m.,
till dess Sten Stures skuld till ärkebiskopen blivit gäldad.5
Formuleringen ger vid handen, att kung Hans gått i borgen för
skadeståndssumman, vilken då utgjorde 4,000 mark.6 — Skadeståndsför-
1 »huar om wi welie fullelige tiltale Her Sten Sture oc ecke Her Erie
Turesson.) (BSH IV, s. 240).
2 )>ac ipse Steno miles cum Ruthenis et [s]cismaticis secretos tractatus
habere non formidavit, partem eiusdem regni illis tradendo, ita ut ipse Steno
miles de fide catholica male sentire suspicandus sit». Enligt Carlsson
(Hemming Gadh, s. 45, not 1) var detta ett sanningslöst påstående, men Tunberg
har uppvisat motsatsen (HT 1916, s. 39, not 1.)
3 Rent politisk var denna anklagelse inte, enär den gällde de schismatiska
ryssarna. Rättrogenheten blev ju också ifrågasatt.
4 »Nos igitur, huiusmodi supplicationibus inclinati, eidem serenitati tue
man-damus, quatenus, adjectis tecum aliquibus archiepiscopis seu episcopis ac
militi-bus tuis consiliariis per te de consensu dicti Jacobi archiepiscopi assumendis, . . .».
5 [Spegel], Skriftelige Bewis, s. 69 f.
0 »the 4000 marek wij honom gifwe och förnöye skohle / pa oss elskelige
Herr Steen Stures . . . wägne».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
