- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettioåttonde årgången, 1938 /
32

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gösta Kellerman, Jakob Ulvsson och den svenska kyrkan. Kyrka och stat åren 1497—1507 - I. Kyrka och stat under konung Hans’ regering 1497-1501 - 4. En ny biskopsgeneration

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3 2

GÖSTA KELLERMAN

härtill anger biskopskrönikan hans stora skulder, uppgående till
över sextusen dukater.1 Det var naturligtvis en ytterst besvärlig
omständighet med tanke på att domkyrkan efter restaureringen var
så barskrapad, att biskop Henrik hade måst träda emellan för att
betala dess skulder. Man skulle också förmoda, att omdömet om
Hemming Gadhs person spelat in. Redan nu torde han ha visat prov
på den cynism och skrupelfrihet, varom i sjmnerhet hans
brevväxling med kanslern Peder Jakobsson senare bär vittne.2 Även skall
han öppet ha hållit sig med konkubin.3 Idealet av en biskop såsom
en »fader i Gud» motsvarade han på intet vis. Domkapitlets skäl
för att motsätta sig hans val voro sålunda starka nog. Deras enda
möjlighet att undgå Gadh var emellertid att vädja till konungen
för att så erhålla stödet av hans kuriala förbindelser. »Libertas
ecclesiæ» äventyrades visserligen genom ett sådant steg och rådet
måste, som vi sett, avvisa det som stridande mot
Kalmarkonstitutionen. Men domkapitlet har säkerligen icke överlåtit åt konungen
att bestämma vem som skulle bli biskop, utan man torde ha haft
blicken fästad på en bestämd kandidat, vilken knappast kan ha varit
någon annan än biskop Henriks kansler, den trettiosexårige
succen-torn Hans Brask. Son till den rike Linköpingsborgmästaren Per
Brask var han såväl genom sin förmögenhetsställning som genom sin
begåvning, sina studiemeriter och sin kanslersverksamhet vad yttre
kvalifikationer beträffar synnerligen väl lämpad för episkopatet
och var dessutom väl känd vid kurian.4

Domkapitlet måste vid underhandlingarna med Gadh erkänna
för honom, att de sänt skrivelser såväl till kung Hans som till
dennes fogde på Hov, Hans Clausson.5 Gadh framhöll då för kapitlet,
att dess beteende stred emot rådets enhälliga mening angående det
strikta iakttagandet av Kalmar recess6, samt förklarade, att han

1 SRS III: 2, s. in. 2 Se Carlsson, Hemming Gadh, s. 332 ff.

3 KVA, supplik 1502 11/2.

4 Se Sjödin, art. Hans Brask i SBL VI, s. 44 f.

5 BSH IV, s. 257.

c Den ifrågavarande punkten i Kalmar recess lyder sålunda: »Item wiliom

wii och ey äller scholu tilstädhia nakrom androm, oppa wara wegna, hyndra

äller bewara oss medh nakor byscopes äller andra prælatas wall, innanlandz

äller utanlandz, medh scrifwelsse äller budh till Rom, äller nakon intränghia til

kirkionnes ingeldh, i någre mattha kirkionnes räth och friiheth förkränkith;

wtan hwar kirkia och closther blifwa i syth frii wall» (ST III, s. 374).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 17:44:45 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrkohist/1938/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free