Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gösta Kellerman, Jakob Ulvsson och den svenska kyrkan. Kyrka och stat åren 1497—1507 - I. Kyrka och stat under konung Hans’ regering 1497-1501 - 4. En ny biskopsgeneration
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAKOB ULVSSON OCH DEN SVENSKA KYRKAN
II
ämnade med eller mot dess vilja utkräva sin av påven förlänta rätt
till ämbetet. Kapitlet fick en dags betänketid, det gällde nämligen
för Gadh att forcera avgörandet, innan konungen hunnit uttala sig.
Inför detta ultimatum synes kapitlet lia fallit till föga och valt
doktor Hemming till stiftets biskop (den 23 januari kallar han sig för
första gången »electus Lincopensis»).1 Till denna kapitulation
bidrog säkerligen den omständigheten, att kapitlet icke stod fullt
enigt. Gadh hade satt sina förhoppningar till denna splittring:
»The ære ath skildhe i capitulo the henghia icke sa til hopa nw som
för &c».2 Det är att antaga, att kaniken Hans Arnoldsson, till vilken
Sten Sture knappast utan anledning funnit lämpligt att vädja, också
sökt fullfölja uppdraget och fört doktor Hemmings talan.
Ännu en stötesten återstod emellertid för Gadh, kung Hans’
medgivande. Gadh klagar senare över att han efter att ha erhållit
konungens lejd för att uppsöka honom på Stegeborg nödgats utfästa
sig att erlägga etthundra gyllen för att »köpa sig in i riket».3 Vid
detta tillfälle torde Gadh ha utverkat den kungliga
rekommendationsskrivelse till påvestolen, som han uppges ha förvärvat.4 Efter
resningen sommaren 1501 var det ju emellertid självklart, att
konungen skulle inta en annan hållning. Och det kan ifrågasättas,
om ej kung Hans redan dessförinnan ångrat sin medgörlighet och
vidtagit åtgärder för att motverka Gadhs utnämning. Åtminstone
har denne själv ansett det påvliga förordnandet den 3 september
1501 av kardinal Jakob de Serra till administratör i Linköpings stift
vara ett resultat av danska intriger.5 Förordnandet grundade sig
som vanligt på speciell reservation, gjord under den förre biskopens
livstid. Att Gadh tidigare skulle ha erhållit påvligt löfte om
biskopsstolen antydes icke på minsta vis. Vid kurian låg sålunda Hemming
Gadhs sak illa till. Enda möjligheten hade nog varit att företa en
ny Romresa, men det ställde sig svårt för honom med hans dåliga
ekonomi och under de allt mer spända förhållandena mellan kung
1 Jfr Gadhs försäkran i brevet d. 17 sept., s. 30.
2 BSH IV, s. 259.
3 Hadorph II, s. 381. — Ursprungligen skall kung Hans ha begärt 200
gyllen, men tack vare en dusör till herr Claus Krummedige lyckades Gadh
nedpruta beloppet till hälften.
4 Enligt en aldrig utfärdad rådsskrivelse hösten 1501 (odat. perg. brev i RA)
och Gadhs appell, skrift 1507 "/2 (HSH XX, s. 21).
5 Se Carlsson, Hemming Gadh, s. 82.
3 — 38396. Kyrkohist. Årsskrift 1938.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
