Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gösta Kellerman, Jakob Ulvsson och den svenska kyrkan. Kyrka och stat åren 1497—1507 - II. Kyrka och stat under Sten Stures andra riksföreståndareskap 1501—1503
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAKOB ULVSSON OCH DEN SVENSKA KYRKAN
II
kas skull1, samt genom att begära, att konungen skulle lösa honom
från hans trohetsed. Konungen var också klok nog att göra detta,
med uttryck för sin fortsatta välvilja och sin förståelse för
ärkebiskop Jakobs svåra läge, konungen tackade honom t. o. m. för den
trohet, han alltid visat. Även vädjade kung Hans till ärkebiskopen
att av yttersta makt bistå den vid Stockholms kapitulation
tillfångatagna drottningen. — På försommaren 1502 synes även
biskop Laurens i Åbo efter förhandlingar i Stockholm ha uppsagt sin
trohetsed till kungen, efter vad som framgår av riddaren Erik
Turessons uppsägelsebrev den 25 juli.2
Efter den träffade uppgörelsen återinträdde ärkebiskopen
säkerligen omedelbart i riksstyrelsen. Sålunda torde han ha varit med
om att den 28 juni avfärda en rådsskrivelse till Tyska orden med
redogörelse för skälen till kung Hans’ avsättning, varvid i
synnerhet hans okristliga löften till storfursten av Moskva framhöllos.3
Ärkebiskop Jakob torde icke ha låtit kungens vädjan att bistå
hans gemål vara obeaktad och han torde också i rådet ha understött
det danska yrkandet på drottningens utlämnande, vilket av danskarna
ställdes som villkor för upptagande av nya förhandlingar. Vid det
rådsmöte, som hölls vid jultiden 1502 i Stockholm, behandlades
förhållandet till Danmark, men det visade sig, att opinionen icke
var för ett tillmötesgående utan vidare av det danska kravet. Vid
samma rådsmöte utsändes en av kyrkans män, Gadhs kansler
Verner Nilsson, att jämte tysken Otto Borke företa en diplomatisk
mission till Preussen och Livland.4
Sedan emellertid Lübeck den 29 april 1503 slutit fred med
Danmark, under förmedling av den påvlige legaten kardinal Raimund
Peraudi, och då nu denne jämte Lübeck gjorde sitt inflytande gäl-
1 I kung Hans’ skrivelse härom från Roskilde den 29 juli heter det: »oss
Elskelige Werdugste Fadher Her Jacob Erchebiscop wdi Wpsall, hafuer nu
gifuet oss at kienda wdi sin scrifuelse, ath thet ey nw lengher wdi hans macht
er, at fuldgöre oss then sin troo, huld, Eedh met troo thienista, som han oss
lofuith och sworeth, och Her Sten Stwre och hans partij trenge hanom til att
gifue segh in til them, och ware them fölgachtigh, swo framt han och hans
Kyrcke och hans mene Clerkerij och Wndersate fore hans skuld, skulde ey
komme wdi wforwindeligh skade och forderff» (Hadorph, s. 385 f.).
2 Grönblad I, s. 144. FMU VI, s. 229.
3 BSH IV, s. 324 ff.
4 Jfr Carlsson, Hemming Gadh, s. 93.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
