- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettioåttonde årgången, 1938 /
52

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gösta Kellerman, Jakob Ulvsson och den svenska kyrkan. Kyrka och stat åren 1497—1507 - III. Kyrka och stat under Svante Nilssons riksföreståndareskap 1504—1512 - 2. Riksföreståndarevalet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3 2

GÖSTA KELLERMAN

parna mottagit likartade bekräftelser å sina förläningar.1
Beträffande ärkebiskopen veta vi genom ett senare brev från herr Svantes
gemål fru Mätta (troligen från något av åren 1506 eller 1507), att
ärkebiskopen då hade räntan för Stockholms slott i förläning,
vilket hon anser beklagligt (»J haffue mwren och en annen haffuer
rænthen»).2 Denna förläning torde dock blott ha varit temporär
och har sannolikt utgjort en ersättning för Sten Stures ännu
obetalda skadestånd, för vilket herr Svante ställt sig som löftesman.

Rådet fick vid denna tid också taga befattning med en
kloster-sammanslagning. Dominikannunneklostret vid Kalmar hade
nämligen på grund av sitt utsatta läge under gränsfejderna upprepade
gånger råkat ut för plundring och härjningar samt därigenom bragts
i sådant armod, att det nu ej längre ansågs möjligt att upprätthålla
det. Med riksrådets och provincialpriorns samtycke överflyttades
därför klosterfolket till Skenninge dominikankloster, liksom även
Kalmarklostrets fasta och lösa egendom överfördes på detta kloster.
Att denna angelägenhet underkastades riksrådets avgörande
betingades av att den innebar ändrade rättsförhållanden. Sålunda
ålade electus Hemming, riksföreståndaren och Erik Trolle genom en
öppen skrivelse av den 20 mars 1504 klostrets landbor och alla
myndighetspersoner att ställa sig de nya förhållandena till efterrättelse.3

Det så hastigt iscensatta riksföreståndarvalet måste emellertid
kompletteras genom inhämtande av trohetsförsäkringar ute i
landet. Särskilt viktigt var det för herr Svante att komma i besittning
av Finland, dels på grund av dess utsatta läge, dels framför allt med
hänsyn till fru Ingeborgs försök att undanhålla honom Sten Stures
län därstädes. Herr Svantes utsända, Josef Pedersson och Bengt
Bengtsson, sägas ha fått ett gott mottagande i Finland. Biskop
Laurens och de två finska lagmännen offentliggjorde rådets och
riksföreståndarens tillkännagivanden om valet vid burspråk i Åbo den
3 mars och mottogo allmogens hyllning, varjämte de också själva i
en skrivelse till rådet avgåvo en försäkran om sin trohet.4

1 Biskop Brynolf har vid sin död år 1505 i förläning innehaft Skara stad,
Skånings, Kållands och Kinne härader (BSH V, s. 39 ff.), samma förläningar
alltså som vid 1497 års regimskifte (jfr s. 23 f.).

2 Grönblad I, s. 341. — Ärkebiskopen hade just lyft icke mindre än
700 mark i ränta.

3 Perg. orig. i RA, Vadstena 1504 20/3.

4 Arwidsson VII, s. 58. Grönblad I, s. 155 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 17:44:45 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrkohist/1938/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free