- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettioåttonde årgången, 1938 /
55

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gösta Kellerman, Jakob Ulvsson och den svenska kyrkan. Kyrka och stat åren 1497—1507 - III. Kyrka och stat under Svante Nilssons riksföreståndareskap 1504—1512 - 3. Ny förhandlingsperiod (till sommaren 1505)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JAKOB ULVSSON OCH DEN SVENSKA KYRKAN

IOI

Det stöd Jakob Ulvsson givit Svante Nilsson synes sålunda lia
förorsakat spänning mellan honom och Sten Stures gamla parti
(varibland även Upplandslagmanncn Knut Eskilsson)1.

En huvudfråga på herremötet blev just förhållandet mellan
riksföreståndaren och Sten Stures parti. Fru Ingeborg inkallades till
Gråbrödraklostret den 5 juni och hon synes därvid ha fatt avge
vissa löften enligt senare åberopanden." Rådet torde alltså (under
ärkebiskopens ledning?) ha givit riksföreståndaren sitt stöd i denna
fråga. Förhandlingarna med fru Ingeborg gällde icke endast makens
slottslän, utan även solden till de livländska legotrupper, som voro
kvar i riket sedan Sten Stures tid och vållat såväl Gadh som
Stockholms borgerskap’ stora besvärligheter. Fru Ingeborg förklarades
skyldig att stå för sin mans kontrakt med soldaterna, det gällde en
summa å icke mindre än 13,000 mark. Den ekonomiska
situationen var överhuvud ytterst bekymmersam för herr Svante och för
att underlätta den tillät rådet upptagandet av ett lån på 3,000 mark
från Stockholms stad, som i stället såsom pant erhöll rikets ränta
från Gästrikland.’1

Provinsdagens andra huvudfråga var förhållandet till Danmark.
Skarpa meningsbrytningar hade framträtt beträffande det ingångna
vapenstilleståndet. Gadh, Nils Clausson m. fi. kritiserade de
medgivna villkoren härför; särskilt påtalades, att det ej blivit något
bestämt om storleken av det följe, som kung Hans skulle få medtaga
till det blivande unionsmötet.5 Den för vapenstilleståndet
huvudansvarige, biskop Matts, trädde häremot in för att avtalet ej skulle
ryggas samt insinuerade, att Gadh hade personliga skäl för sitt
motstånd mot överenskommelsen, enär hans planer på Kalmar län så
gäckades.6 Till den redan förut skönjbara motsättningen mellan

1 Jfr Sjödin, Arvid Siggessons brevväxling, s. 496. Hänsyn måste dock
också tagas till den personliga kontroversen med Nils Clausson (se s. 63 ff.).

2 HSH XIX, s. 20 och 86.

3 Våren 1504 hade ärkebiskop Jakob på klagomål från Stockholms
borgerskap liksom även från den tyske rytterikaptenen Ernst van Minden måst
inskrida för att förmå staden att låta ryttarna stanna kvar (Grönblad I, s. 175 f.).
Betr. Kalmartrupperna se Carlsson, Hemming Gadh, s. 101 ff.

4 Herlitz, Privilegier I, s. 238 f. 5 BSH V, s. 18 ff.

6 Carlsson ser en bekräftelse härpå i ett samtidigt brev, av Gadh själv,

där det heter: »Jach weth mik inghen radh i wärdhen, alth thet jach pa hopades
och til sakth war, är mik i fra wänth» (s. 115).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 17:44:45 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrkohist/1938/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free