- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettioåttonde årgången, 1938 /
60

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gösta Kellerman, Jakob Ulvsson och den svenska kyrkan. Kyrka och stat åren 1497—1507 - III. Kyrka och stat under Svante Nilssons riksföreståndareskap 1504—1512 - 3. Ny förhandlingsperiod (till sommaren 1505)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lOO

GÖSTA KELLERMAN

erlägga de livländska truppernas avlöning med 13,000 mark. Dock
gick herr Svante efter ytterligare förhandlingar (d. 24 okt.) med på
att gäldsumman nedsattes till 10,400 mark och att han i pant skulle
erhålla huvudskatten från de av fru Ingeborg innehavda
kronolänen Korsholms län och Vadsbo härad, tills skuldebeloppet blivit
gäldat. Även medgav herr Svante, att frågan om hans ersättning
för utläggen under 1495 års finska fälttåg fick uppskjutas till nästa
rådsmöte.1

Vid samma rådsmöte uppnådde också ärkebiskop Jakob en
överenskommelse med fru Ingeborg. Trots Sten Stures år 1502
avgivna löfte att gottgöra ärkebiskopen och domkapitlet, så att de
skulle ha anledning att vara honom tacksamma därför, hade detta
likvisst icke blivit fallet. Nu överenskoms emellertid den 21 oktober,
att fru Ingeborg i olika poster åren 1505—1506 skulle betala
ärkebiskopen 3,000 mark samt omedelbart — tydligen som
försonings-och vänskapsgåva — överlämna ett guldband vägande sju lödiga
mark, ävenså tre gårdar på Munsön.2 Penningarna skulle
överlämnas till biskop Matts, sannolikt därför att det var bekvämast, väl
också mest hedersamt, för fru Ingeborg. Bestämmelsen förutsätter,,
att biskop Matts åtagit sig denna förmedling, och det är möjligt,,
att han t. o. m. förmedlat själva överenskommelsen. Ärkebiskopen
synes ha knappat av sin fordran med hänsyn till fru Ingeborgs andra
utlägg och, såvitt man får döma av förlikningens ordalag, har den
skett i god sämja: »Then førlikning haffue wij giort m[edh] en
god-wilie ansendes hennis stora sorgh oc widermødhe hon haffuer m[edh]
stor gjild oc wtl-agning swa oc før then gode akt wij merchie kunne
hon haffuer til oss oc sancti Erix kirke epter sine makt.»

En riksangelägenhet av stor kyrklig betydelse, som vid samma
möte upptogs av rådet, gällde delning av de största kyrksocknarna i
Finland samt i samband därmed uppförandet av nya kyrkor och
prästgårdar. Som sig borde var det biskop Laurens, som hade gjort
framställning i saken.3 Motiveringen är av synnerligt intresse. Det
fanns i Finland, särskilt i Savolax och Karelen, socknar med mer än
1,200 à 1,300 bönder, av vilka somliga hade femton mil och mer till
sina sockenkyrkor, varför de på grund av den långa vägen sällan

1 HSH XIX, s. 19—26.

2 Perg. orig. i RA, Sthlm 1504 21/io.

3 Åbo domkyrkas svartbok, s. 556 f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 17:44:45 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrkohist/1938/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free