- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettioåttonde årgången, 1938 /
61

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gösta Kellerman, Jakob Ulvsson och den svenska kyrkan. Kyrka och stat åren 1497—1507 - III. Kyrka och stat under Svante Nilssons riksföreståndareskap 1504—1512 - 3. Ny förhandlingsperiod (till sommaren 1505)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JAKOB ULVSSON OCH DEN SVENSKA KYRKAN IOI

kommo till kyrkan — det kunde dröja tre eller fyra år emellan —
■och en del kommo aldrig. Följden var, att de blevo olärda i den
kristna tron och levde som lappar och andra hedningar »till theres
store siæle faræ» samt att de sällan kunde få mottaga
dödssakramentet på sitt yttersta, ofta lingo även deras barn dö utan att ha
blivit döpta (»vthan cristendom oc depilse»). I sin den 15 oktober
utfärdade förordning uttalade riksrådet, att det icke kunde vara
riket till skada utan tvärtom till gagn att utöka antalet kyrkor.
Därför ville rådet ej inskränka sig till att blott ge sin tillåtelse, utan bad
och manade biskopen och hans kommande efterträdare att taga
sig an denna angelägenhet, liksom hövitsmannen herr Erik
Turesson och dennes efterträdare att giva sitt stöd härtill. Denna
deklaration, bakom vilken visserligen naturligtvis i första hand de i rådet
deltagande kyrkomännen stodo, är ett förnämligt vittnesbörd om
den svenska medeltidskyrkans nära samband med statens och
folkets liv.

Ett annat kyrkan berörande ärende, som kom under behandling
vid rådsmötet hösten 1504, gällde domprosten i Linköping Hans
Brask.1 Denne hade just hemkommit från Rom, där han utverkat
slutlig dom i ett mål mot förre borgmästaren i Linköping Lasse
Nilsson, vilket mål gick ända tillbaka till biskop Henriks dagar.
Tidens rättsförhållanden få genom denna affär en god belysning. Lasse
Nilsson hade under en rättstvist med biskop Henrik rörande en
kvarnström, som han arrenderat av denne men med vars skötsel
denne varit missnöjd, åberopat ett brev av biskopen och
domkapitlet, som han tydligen låtit förfalska, eftersom varken biskopen
eller kapitlet ville vidkännas det. Då biskop Henrik vid konung
Hans’ eriksgata stämde Lasse Nilsson inför rätta och det blev fråga
om brevet, påstod Lasse, att han fått det av mag. Hans Brask,
som skrivit det för en summa av en rhensk gyllen. Brask nekade
härtill och vädjade till de närvarande herrarna, som kände hans
handstil. Därtill påpekade han, att vid den tid, då brevet var
daterat, hade han gått i skola i Skara, varpå han hade vistats utrikes
några år samt varit hemma ytterligare ett år, innan han såsom
biskopens kansler fått dennes sigill i sitt förvar; domkapitlets sigill
åter hade han överhuvud aldrig haft om hand. Lasse Nilsson kunde

1 HSH XVI, s. 86—97.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 17:44:45 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrkohist/1938/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free