Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Schalling, Kanonisk eller nationell rätt? Ett bidrag till diskussionen om 1200-talets danska immunitetsstrider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I04 ERIK SCHALLING
de kyrkliga ståndpunkterna, och det har ej kunnat undgås, att
detta fått en avgörande betydelse för eftervärldens möjlighet
att bedöma stridsfrågorna. De problem, som då satte sinnena
i svallning, äro emellertid ej uttömda med den karakteristik,
som sålunda lämnats. Det kungliga partiet företrädde
otvivelaktigt en rättsståndpunkt, måhända ej så medveten och klar
och logiskt oanfäktbar som motpartens och därför svårare att
med övertygande verkan framföra, men organiskt
sammanhängande med den hävdvunna samhällsordningen och icke införd
utifrån såsom den kanoniska rätten, vilken man visserligen sökt
men blott i mindre delar lyckats få erkänd inom landet. Att
den inhemska rättens förfäktare oftast ligga ohjälpligt under i
argumenteringen, sedd med nutida ögon, beror ej sällan på att
de saknade den begreppsbildning, utan vilken en framgångsrik
dispyt ej gärna kunde föras.
Norvin skriver stundom, som om kanonisk rätt i princip varit
giltig i Danmark.1 För det kyrkliga partiet var den
visserligen inåt inom kyrkans egen rättssfär giltig, de lege lata.
Kyrkomännen måste dock ha varit medvetna om att inom det
världsliga samhällets maktområde de kanoniska
rättsgrundsatser, som ej accepterats av den borgerliga rätten, blott kunde
gälla de lege ferenda. Här bör det emellertid erinras, att den
kanoniska rätten långt ifrån befattade sig med alla de institut,
som reglerats av den nationella. Särskilt gäller detta
fastighetsrätten såsom sådan.2
Några spår till erkännande från den världsliga maktens sida
av de kanoniska rättsreglernas giltighet i det borgerliga
samhället torde icke kunna spåras fore Knut den heliges tid. Med
tämlig säkerhet torde kunna antagas att, såvitt angår den
kyrkliga organisationens och de kyrkliga institutens relationer till
det borgerliga samhället, dessa varit underkastade den nationella
rättens regler; givetvis utesluter detta ej att vidkommande rent
inre kyrkliga förhållanden t. ex. i inre disciplinära frågor
kanoniska grundsatser tillämpats. Men gent emot den världsliga
1 Se t. ex. s. 263, 275 f., 278, 279.
2 Jfr Vi noor ado FF, Outlines of historical juris-prudence I (1920) s. 159;
Schalling, Kyrkogodset i Skåne, Halland och Blekinge under dansk tid
(1936) s. 14. Ang. nedan cit. litteratur och urkunder se sistn. arb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
