- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettioåttonde årgången, 1938 /
107

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Schalling, Kanonisk eller nationell rätt? Ett bidrag till diskussionen om 1200-talets danska immunitetsstrider

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KANONISK ELLER NATIONELL RÄTT? I 07

primates mei fidem dedimus et hoc precepto firmavimus.) Sven
Grates privilegium 1148 för Ringsteds kloster (Dipl. AMI,
s. 11) bekräftas i konungens närvaro av ärkebiskop Eskil med
hotet om anatema för brytande av privilegiet och under
åberopande av påvens auktoritet (Dominus Eskillus Archiepiscopus
nihilominus me presente in ipsa ecclesia iiixta sententiam Domini
Pape Innocentii, cuius privilegio autorizatus est locus prenominaius,
sub eteme damnationis anatemate ornnia hec confirmavit). Kung
Svens till samma år av LaNGEBEK daterade bekräftelse av
ärkebiskop Eskils gåva till Esroms kloster av Esroms till ärkestolen
tidigare förlänta kronogods (Esrom., s. 135) saknar dylik kyrklig
stadfästelse, vilket dock kan förklaras med att kungabrevet blott
utgjorde en bekräftelse av en redan företagen kyrklig
förvaltningsakt. Nu bör erinras, att en närmare diplomatarisk
undersökning måhända kan komma att utvisa att interpolationer
förekommit — detta synes vara fallet med det sistnämnda brevet —
varigenom den ursprungliga lydelsen av dessa urkunder ändrats.

Så mycket är säkert, att efter Valdemarstidens ingång (i 157)
varje spår av dessa formulär försvinner. Förändringen kan
avläsas redan under Valdemar den stores första år som
ensamkonung, 1157 (Esrom, s. 94), då han stadfäster ett byte med
klostret samt sköter till detta en till konunglevet hörande halv
by i Sande (que antiquitus juri regio subiecta erat). Biskop
Esbern i Slesvig m. fl. vittnen nämnas, men ingen
bekräftat-konungens beslut. Detsamma gäller senare brev av konungen
1158—66 (Esrom., s. 96) och 1173 (Esrom., s. 88). Sannolikt
omkring sistnämnda år är utfärdat ett brev för Esroms kloster på
skogen Villingehoved, vari konungen särskilt tydligt avböjer
bekräftelse (Esrom. s. 92): » Qiwniam igitur regum est, que faciunt,
corroborare.» De kungliga donations- och privilegiebrevens
bestämmelser framstå, liksom i de tyska Hohenstaufernas motsvarande
urkunder, helt såsom utflöden av konungens egen från Gud
direkt härledda auktoritet. I Valdemars brev 1176 om anslag
av jord i Halland till Esroms kloster framstår detta fullt tydligt
(Esrom., s. 228, AM I, s. 40): »statuentes ex Dei et ab ipso
tiobis collata regie majestatis atictoritate raturn et inconvulsum in
posterum haberi quod nos fecisse in ipsa attestamuv». Konungens
privilegier för Odense domkyrka voro enligt ärkebiskop Absalons

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 17:44:45 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrkohist/1938/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free