- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettioåttonde årgången, 1938 /
108

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Schalling, Kanonisk eller nationell rätt? Ett bidrag till diskussionen om 1200-talets danska immunitetsstrider

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

io8

urkund 1180 (AM I, s. 263 f.) utfärdade med ett antal
världsliga och prästerliga vittnen (adhibito honestarum atque nobilium
personarum tam clericorum quam laicorum testimonio) men med
tronföljarens godkännande och samtycke (filio eius Kanuto
probante et assentiente). Anatemat följer, utfärdat av
ärkebiskopens egen auktoritet, men urkundens hela karaktär visar,
att den närmast avser att vara ett notariellt intyg om ett
självständigt kungligt beslut. Konung Valdemar har alltså
inaugu-rerat en ny epok, en återgång till ett äldre rättsskede.
Valdemars ättlingar och efterträdare följde troget denna linje1, blott
att anatemat så småningom utbytes mot ett enkelt kungligt
straffhot. Även detta ansågs ofta kunna ersättas av en
bekräftelseformel. Konung Kristoffers uppträdande bör ses mot
denna bakgrund.

Det är den världsliga rättens inställning, som måste tillmätas
avgörande bevisvärde för frågan, huruvida och i vad mån
kanonisk rätt vunnit mark, som av gammalt fallit under världslig
rätt. Påvliga och biskopliga, alltså ur rent kyrkliga källor
emanerande urkunder åberopa flitigt rent kyrkliga auktoriteter och
rättskällor2; i Absalons brev 1164 för Esroms kloster talas om
canonica auctoritas och lic en tia ecclesiastica (AM I s. 21) och i
hans brev 1183 med stadfästelse av biskop Svens i Ärhus
testamente hotar han med det stora bannet, anatema (Oms klosters
krönika, kap. 27). Detta har givetvis ensamt för sig intet
bevisvärde för den kanoniska rättens auktoritet inom det borgerliga
rättsområdet. Kungabreven lämna däremot ett betydelsefullt
material för fastställande av den världsliga rättens inställning,
direkta rättskällor äro de dock icke. I den mån sådana bevarats
hava de givetvis större vitsord. När man med en sådan
utgångspunkt konfronteras med de skånska och själländska
kyrkorätterna av år i 171, kan man icke undgå att konstatera, att

1 Se t. ex. brev av Knut VI 1183 (AM I, s. 269; Öms klosters krönika,
kap. 26) och 1194 (Esrom., s. 19); Valdemar II 1203, 1204, (AM I, s. 80,
83), 1237 (Esrom., s. 60); Erik Plogpenning 1241 och 1242, 1244, 1249
(AM I, s. 134 ff., 146, 168, 173, Esrom., s. 63, 160); Abel 1250 (AM I, s.
184 ff, Esrom., s. 62 f.); Kristoffer I 1252 (AM I, s. 190 ff., DS I, s. 359 f.,
Esrom., s. 71 f.), 1253 (Esrom., s. 227); Erik Klipping 1259 (Esro?n., s. 65),
1268 (Esrom., s. 66), 1271 (Esrom., s. 97) och 1273 (Esrom., s. 66).

2 Se Dipl. AM I och Codex Esromensis.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 17:44:45 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrkohist/1938/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free