Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Schalling, Kanonisk eller nationell rätt? Ett bidrag till diskussionen om 1200-talets danska immunitetsstrider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i tö
ERIK SCHALLING
av påve och biskop, så skall varje land styras med konung och
hans rättare och värjas. Därför äro ock alla skyldiga, som i
hans land bo, att vara honom hörsamma och lydiga och
underdåniga. Och därför är han ock skyldig att uppehålla (lands)
frid åt dem.» Det heter visserligen i fortsättningen, att
(konungen och) alla hövdingar med välde skulle med den makt,
Gud satt i deras hand, på begäran värja den helga kyrkan.
Om de glömde detta eller visade sig ovilliga att värja »swasum
raet aer til», då skulle de svara därför på domedag, om kyrkans
frälse och landets frid minskades genom deras försummelse.
Man bör dock märka, att skyldigheten att värja kyrkans
rättigheter lagenligt icke sträcker sig längre än den gällande rätten
tillsäger, varmed måste avses den världsliga rätten.
Norvins syn på frågorna gör det otvivelaktigt omöjligt för
honom att göra rättvisa åt konung Kristoffer, som han beskyller
för rättshaveri och brutalt godtycke.1 Att de jydska biskoparne
ställde sig på konungens sida, kunde måhända ses såsom
förräderi från kyrkans synpunkt2, men givet är, att de själva ansågo
sig ha goda rättsliga skäl för sitt handlingssätt. De valde helt
enkelt i strid mellan de två rättssystemen den nationella rättens
sida. En passionerad man, djupt övertygad om rättfärdigheten
i sin ståndpunkt men ingalunda klar om de principer, som ligga
därunder, tar stundom till yxan, om han känner sig ur stånd
att effektivt kunna hantera dialektikens värja. Var kyrkans
exekutionsmedel bannbullan, så var kronans fångtornet.
Det ämne, som skall bliva föremål för denna framställning,
frågan om kyrkogodsets utskyldsimmunitet, beröres ej i
Norvins framställning. Vad som förekommit i detta ämne giver
emellertid möjlighet att ställa de ärkebiskopliga och de kungliga
principståndpunkterna i en belysning, som gör bättre rättvisa
åt de senare. I detta sammanhang må erinras, att enligt
kanonisk rätt består samhället av clerici och laici, de förra befallande,
de senare lydande. För clerici inbördes är framför allt
tjänstebegreppet det utmärkande. En klerk innehar sin tjänst med
dess inkomster ej såsom ett temporale beneficium, ett världsligt län,
1 Se t. ex. Scandia V, s., 263, 274 f., 279.
2 Jfr s. 278.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
