- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettioåttonde årgången, 1938 /
112

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Schalling, Kanonisk eller nationell rätt? Ett bidrag till diskussionen om 1200-talets danska immunitetsstrider

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

112

sig angeläget vara att garantera vederbörande kyrkliga institut
friheter, vilkas omfattning kunde variera från generella
privilegier, avsedda för alla institut, till speciella, begränsade ej blott
till vissa namngivna institut utan ock till vissa fastigheter, under
det andra fortfarande fingo bära det allmännas bördor. Men
utan landsherrens godkännande kunde friheten ej effektueras.
Och i Danmark berodde detta på konungen, som disponerade
över skatter och andra prestationer till kronan. I Danmark
voro de kungliga immunitetsprivilegierna ännu på 1200-talet
uteslutande speciella och i stort sett begränsade till de högre
kyrkliga institutens egendom. (Man torde härvid kunna bortse
från de i celibat levande jylländska sockenprästernas i Jydske
lov tillförsäkrade skattefrihet för sina prästgårdar.) Frågan om
tiondefrihet hade däremot redan blivit en intern kyrklig fråga,
där de påvliga författningsföreskrifterna väl i regel åtlyddes,
utan att den världsliga makten lade hinder i vägen.

Det är med den moderna rättens struktur och från nutidens
synpunkter givet, att frågan om frihetens omfattning och
rättmätighet måste bedömas uteslutande med hänsyn till den
världsliga rättens ställning, i vad mån denna erkänt eller icke erkänt
de kyrkliga kraven. För 1200-talets människor var detta ej lika
uppenbart. Här stodo i principiell motsatsställning två världar,
vilka ej erkände någon gemensam legal auktoritet i denna
tillvaron, men av vilka en var gjorde anspråk på att handla i
enlighet med Guds vilja. Liksom det andliga överträffar det
världsliga — säger Jakob Erlandsson år 1257 -—- så äger också
kyrkans rätt företräde framför den världsliga rätten och, om de
strida mot varandra, upphäver det större det mindre, alltså den
kyrkliga rätten den världsliga.1 I sin koncentrerade form ger
denna sats nyckeln till hela stridsställningen. Det är en kamp
om auktoriteten mellan den på skriven lag grundade kyrkliga
rätten och den i väsentlig mån på tradition och sedvanerätt
grundade världsliga, vare sig denna såsom i Danmark var
huvudsakligen inhemsk eller såsom på kontinenten upptagit
romerskrättsliga element. Ar 1252, då Kristoffer I tog kronan, hade
den store kättaren kejsar Fredrik II, vilken gjort anspråk på
den högsta både rättsliga och religiösa auktoriteten i samhället,

1 Acta processus litium inter regem Danorum et Archiefiiscopum
Lun-densem, ed. A. Krarup & W. Norvin (Kbhvn 1932), s. 37, p. 8.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 17:44:45 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrkohist/1938/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free