- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettioåttonde årgången, 1938 /
117

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Schalling, Kanonisk eller nationell rätt? Ett bidrag till diskussionen om 1200-talets danska immunitetsstrider

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KANONISK ELLER NATIONELL RÄTT T

II7

käns immunitetshistoria visar, sökte man från kyrkligt håll per
fas et nefas genomdriva oåterkalleligheten av en dylik frihet.1
Såväl Odense som Ringsted voro benediktinerkloster, det förra
från tiden omkring år 1100 och det senare från 1130-talet,
veterligen donerade av kronan eller konungen. Tvilum, som var
ett dotterkloster till augustinerklostret i Dalby (grundat av Sven
Estridsson), var tämligen nytt; enligt ett påvebrev 1428 var det
grundlagt av biskop Gunner av Ribe (1230—46), doterat av
grundaren och försett genom inkorporering med två socknar av
biskopen i Arhus samt med »många privilegier av prelater,
konungar och furstar».2 Man kan taga för givet, att kungligt
eller kronogods eller åtminstone frihet från kungsgästeri ingått
bland klostrets dos. Till moderklostret Dalby skulle längre fram
(1466) Kristian I säga sig hava jus patronatus et omnimoda
dis-positio ex jure regio. Sven Grates brev 11483 visar, att
Ringsteds kloster hade full immunitet för sin dåvarande egendom
(sine cuiuslibet gravamine), men sådan frihet ansågs ej gälla för
senare tillkommen utan uttryckligt stadgande. Ringsted hade
fått sådan ytterligare egendom efter 1148 såväl genom
Valdemar I som Knut VI (1164, 1197).4 Huru det förhöll sig med
immuniteten till denna egendom är ej i allo klart. Var
fullständig frihet meddelad, så kunde bristande bekräftelse av
senare kung eller sedvanemässigt utövad faktisk gästning från
dennes sida mycket väl ha givit en formell rättstitel för
konungens uppträdande. På enahanda sätt låg väl saken till för
Odense och Tvilum. Av Valdemar III:s handfästning (p. 7)
framgår, att ännu 1326 somliga kloster fortfarande hade gäst-

1 L. Weibull, Den skänska kyrkans älsta /list. (Hist. Tidskr. f.
Skåneland V, 1914); Köcher, Kongebrevet fra 1083 (D. Hist. Tidsskr. 9 R. II ;
L. Weibull, Knut den heliges gåvobrev (D. Hist. Tidsskr. 9 R. III).

2 Acta Pontif. Dan. II nr 1547: »■— — — que quidem prepositura dicti
monasterii b. Marie virginis in primeve sue fundationis tempore multis
privilegiis per prelatos, reges et principes eidem monasterio et prepositure
indultis super causis XL marcharum et infra de inquilinis suis rusticis
fa-miliis servitoribus et colonis ratione delicti multandis et tailliandis gauderet
pacifice — — —.»

3 Dipl. Arnamagn. I, s. 11.

4 Dipl. Arnamagn. I, s. 20; suhm, Hist. af Danmark VIII, s. 399 f.,

707.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 17:44:45 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrkohist/1938/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free