- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettioåttonde årgången, 1938 /
119

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Schalling, Kanonisk eller nationell rätt? Ett bidrag till diskussionen om 1200-talets danska immunitetsstrider

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KANONISK ELLER NATIONELL RÄTT?

I 07

Ä sin sida hade konungen kunnat år 1255 klaga över att
ärkebiskopen gjort intrång i konungen tillkommande
kloster-advokati, när han framför konungen gjort sig till föreståndare
(se gerit pro priore) för S. Peders kloster i Lund (från
1140-talet) och lagt beslag på klosterfolkets (benediktinernunnor)
inkomster. Även här torde grunden för kronans anspråk hava
varit kungliga donationer. Vidare hade konungen påtalat, att
ärkebiskopen gjort konungen intrång i hans (lukrativa)
patronats-rättigheter till ett antal sockenkyrkor. Här konfronteras vi
sannolikt med nu behandlade frågor ej berörande tvister om vem som
rätteligen var innehavare av vissa sockenpatronat.

En annan rätt av ekonomisk natur, som i vissa fall
medföljde kronoförläningarna, var vrakrätte?i vid havsstränderna.
Denna omfattade allt vrakgods vid havsstränderna och till
stranddriven val. Det var mycket sällan som kungamakten
bortförlänade denna rätt1, och konungens bestridande av domkyrkans
anspråk härpå grundade sig givetvis på denna praxis.
Arkebiskopen tog å sin sida säkerligen fasta på privilegiernas
generella omnibus juri regio attineniibus.2 Det är denna även i andra
frågor framträdande juridiska formalism, för övrigt på båda sidor,
som måste ha kraftigt bidragit till spänningen. Såsom villkor
för försoning uppställde konungen, att ärkebiskopen avstode
från alla sina anspråk på forstranden, d. v. s. »stranden utanför
kyrkans (domkyrkans) egendomar, till vrakgods som sköljdes
upp där på stranden», till danaarv (»till de mäns ägodelar, som
på kyrkans grund dö utan arvingar»), till 4.0-marksböter, till
utnämningsrätten (collatio) till vissa prebender vid domkyrkan
(pre-laturer och kanonikat), som konungen sades hava upprättat där,
att ärkebiskopen frånfölle anspråket på rätt att ge sina män
hemlov från leding och att han lovade till konungens kassa
överlåta de böter som kyrkans män plägade giva för uraktlåten
inställelse.3 Ärkebiskopen svarade härtill, att allt detta vore en
Lundakyrkans rätt, som han varken kunde eller ville avstå från

1 Steenstrup, Studier over Kong Valdemars jordebog, s. 266 ff.; H.
Olrik, Konge og Præstestand II, s. 143, 192; W. Christensen, Dansk
statsforvaltn., s. 382.

2 Se föreg, sida not. 1.

3 Acta processus, s. 17.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 17:44:45 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrkohist/1938/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free