- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettioåttonde årgången, 1938 /
127

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Schalling, Kanonisk eller nationell rätt? Ett bidrag till diskussionen om 1200-talets danska immunitetsstrider

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KANONISK ELLER NATIONELL RÄTT? I 07

utöva några dominialrättigheter över den borttestamenterade
jorden. Att förändringarna i testamentet tillkommit på klostrets
initiativ kan icke vara föremål för tvivel. Det var givet, att en
sådan omarbetning framdeles kunde giva anledning till tvist.
Så länge konung Valdemar levde, kom frågan emellertid ej upp.

Under den tolfte abboten herr Jens hade, säger krönikan,
klostret en ö, Södring, som det förvärvat till en del genom
själagåva av biskop Peder Elafson (död 1246), till en andra del genom
köp från biskopen och till en tredje del genom byte från Jens
Judeson mot Horningstorp (Horndrup i Tåning sogn). Den nye
biskopen Peder Ugotson, som blev väld 1249, gjorde emellertid
anspråk på rätt till Södring (sannolikt ett klander av själagåvan,
vare sig på grund av släktskap eller annan grund) oaktat klostret
betalt honom 80 mark penningar för att slippa anspråk från
biskopen och kapitlet (ut libere haberemus Horningthorp). Härav
föranleddes klostret att få bytet med Jens Judeson att återgå.
Under den trettonde abboten herr Oluf (från 1249) avpressade
konung Abel klostret 300 mark penningar för förnyelse av »den
frihet för sina brytar och landbor, som hans företrädare och
förfäder, fader och bröder, fromma Danekonungar, fordom hade
beviljat klostret utan betalning». Vari denna frihet bestått,
därom lämnas man i okunnighet. Det kan vara fråga både om
dominialrättigheter och om skatter (de ovan omförmälda
ledings-penningarna).1 Biskop Peder Ugotson utpressade också 190 mark
penningar för tre års gästeri (propter apparatus trium annorum),
som sades belöpa på den tid, biskopsstolen stått ledig (1246
■—49).2 Trots detta kom — säger krönikan — biskopen till
klostret, under förevändning att hålla Visitation men i verklighen
i sviklig avsikt. Han stannade så länge han behagade i klostret
och tog med sig böcker till mera än 200 mark penningars värde,
vilka tillhört Peder Elafson och av honom dels givits i själagåva,
dels sålts till klostret för penningar.

* Jfr Krönikan kap. 6 (Valdemar I:s frihetsbrev). Att konungarna
betingade sig vederlag för immunitetsprivilegier var ej något ovanligt. Jfr
SCHALLING, Kyrkogodset, s. 53.

2 Om apparatus, såsom både v. BuCHWALD (s. 41) och A. D.
JÖR-GENSEN antaga, är liktydig med procuratio, skulle alltså gästerirätten så att
säga ■ hava ägt karaktär av ränta, vilken, om den ej uttogs in natura,
påkallade lösen i penningar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 17:44:45 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrkohist/1938/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free