- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettioåttonde årgången, 1938 /
128

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Schalling, Kanonisk eller nationell rätt? Ett bidrag till diskussionen om 1200-talets danska immunitetsstrider

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

T 2 2

ERIK SCHALLING

Under den fjortonde abboten herr Asgot (1255—60) kom
biskopen vart år så manstark till klostret för att taga i anspråk
tre veckors gästeri (procurationem trium septimanarum), att det
syntes alla omöjligt att bära. (Tyngan av gästeriet kunde
givetvis variera i mån av olikheten i de vanor, olika biskopar hade.)
Han gjorde ock anspråk på sakfall av klostrets underlydande
samt den mot biskopstionde svarande biskopsgåvan, varifrån
klosteregendomen synes ha varit frikallad.1 Till gengäld lovade
han att frikalla klostret från allt gästeri (de omni procuratione),
om hans krav uppfylldes. Klostret gick slutligen med på en
dylik uppgörelse, trots att påven Alexander den 18 mars och
17 april 1254 frikallat alla cistercienserordenskloster från sådant
gästeri av prelater, som sammanhängde med visitationer.2
(Visitation skulle ske genom orden själv.) Överenskommelsen har
inneburit ett för biskopens tjänstetid gällande avtal, varigenom
han återfått löningsrättigheterna mot att avstå från gästeriet.
Klostret synes icke ha utgjort något gästeri under biskop Peders
tid. Den femtonde abboten herr Jens Dover valdes år 1260.
Under hans tid stod biskopsstolen vakant, varför några angrepp
mot klostret ej förekommo därifrån.

Samma år som den sextonde abboten herr Bo valdes till
sitt ämbete (1262), blev magister Tyge biskop i Ärhus. Denne
kunde icke hava några vänliga känslor gentemot
cistercienser-orden. Jakob Erlandsson hade, då rösterna vid biskopsvalet varit
splittrade, insatt cisterciensabboten Arnfast i Ryd — misstänkt för
giftmord å Kristoffer I — å biskopsstolen men, då Arnfast varit
att anse såsom indignus, hade påven utnämnt Tyge. Dennes
inställning till ärkebiskopen var knappast vänligare än mot orden,
han var helt kronans man. Följande år, 1263, kom biskopen
till klostret för att hålla Visitation och återupptog då kravet på
gästeri. Abboten och bröderna åberopade då påvebreven av år
1254. Biskopen böjde sig av allt att döma för detta argument

1 A. D. jörgensen 1. c., s. 128. Jfr H. Koch, De ældste danske Klos/res
stil/ing (D. Hist. Tidsskr. 10 R. III), s. 556.

2 Breven äro avskrivna i krönikan. Av de danska cistercienserklostren
visiterades Herrevad, möjligen även dettas dotterkloster Tvis, Holme och
Lögum, från Citeaux, de övriga från Clairvaux. H. Olrik, Konge og
Pr[estestånd II, s. 145; H. Koch i D. Hist. Tidsskr. 10 R. III, s. 559.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 17:44:45 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrkohist/1938/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free