- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettioåttonde årgången, 1938 /
130

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Schalling, Kanonisk eller nationell rätt? Ett bidrag till diskussionen om 1200-talets danska immunitetsstrider

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

T 2 2 ERIK SCHALLING

tillagts klostret med fulla dominialrättigheter, samt att
biskopsstolen bade rätt till biskops Svens kvarlåtenskap.1 Att det
senare var fallet bestrides ej av klostret, ehuru i dess skrift det
betonas, att jorden i Djursland hört till biskop Svens arvegods,
och att han avstått egendomarna helt och fullt (totaliter) till
klostret. Den fråga, på vilken det hela hänger, är synbarligen
bevisskyldigheten i fråga om den påstådda gästeriimmuniteten.

För abboten och konventet står det klart, att, om ingenting
nämnts i testamentet, jorden givits fri från gästeri — detta synes
även A. D. JÖRGENSEN anse. För biskop Tyge är motsatsen
lika klar: eftersom testamentet — här måste biskopen ha
åsyftat redaktion A, ehuru krönikan intet nämner om denna svaga
punkt i klostrets talan — ej frikallar jorden från
gästeriskyldig-het, skall gästeri utgöras. Naturalia contrarius giva, synes det,
biskopen rätt.2 I de gåvo- och testamentsurkunder, vilka mot
regeln avse att tillägga mottagaren fullt dominium, synes detta
också ha fått ett uttryck i frikallelse från bördor i den form,
att jorden överlåtes sine cuiuslibet gravatione och plena liberate
(Erik Emune till Ringsteds kloster 1148), liberam et absolutam
ab omni exactione omnium successorum nostrorum (biskop
Absalon till Esrom 1171) eller ab omni jure exactionis regiisque
per-tmentiis liberam (Valdemar I till Odense Knutskloster 1180) eller
helt enkelt liberam (ärkebiskop Absalon till Vä kloster 1182).
I sitt stiftelsebrev för Vitsköl 1158 anslog (contulit) Valdemar I
den till hans arvegods hörande byn Vitsköl utan att nämna
något om immunitet. När Valdemar II tillade klostret absolutam
libertatem et nulli regie jurisdictionis obnoxiam (»fullständig och
från ali kunglig rätt undantagen frihet»), så var det synbarligen en
ny förmån, klostret fick. I nu förevarande fall har syftet med red.
B synbarligen varit att komplettera 1183 års testamente i angivna
hänseende. Man kan icke utan vidare förklara denna
komplettering ogiltig, men biskopen i Ärhus är ej nämnd bland
vittnena, och biskop Tyge hade tydligen ej godkänt den. Varför
åberopas aldrig dess uttryckliga bestämmelser om frihet från ut-

1 Jfr den svenska Ostg. L. (c. 1290) J. B. 20: 2. Den immunitet, som
klostren erhållit av kronan, gällde givetvis ej annat än kronans rätt. Jfr
Bitllarium Daniciim nr 246 (Gregorius IX, 1234).

2 Jfr häremot J. Olrik i 1912 års översättning, s. 67, not 1.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 17:44:45 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrkohist/1938/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free