- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettioåttonde årgången, 1938 /
134

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Schalling, Kanonisk eller nationell rätt? Ett bidrag till diskussionen om 1200-talets danska immunitetsstrider

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

T 2 2

ERIK SCHALLING

nämligen konungen och hans moder drottningen.» Sex gånger
fastställdes en frist av konungen inom vilken klostret skulle
antingen prestera tre veckors (ersättning för) gästeri till biskopen
för vart år han undvarit detta samt därtill ett skadestånd eller
ock vara hemfallet till kronans hämnd. Anstånd utverkades
visserligen varje gång, men till slut — säger krönikan — blev en
sluttermin uppställd av konungen för abboten, inom vilken denne
hade att inställa sig personligen i hans åsyn, och sände han sitt
brev på att abboten tryggt kunde komma och draga bort igen,
men uraktläte han att komma, ville konungen göra vad som
var hans rätt.

Här slutar krönikan. A. D. Jörgensen liksom J. Olrik
antaga, att klostret måst godkänna biskopens rätt till gästeri.
Ar detta riktigt, har säkerligen ingen principiell orätt skett.1

Ömsbrödernas krönika fyller stora anspråk på dramatiskt liv
och åskådlighet. Kanske på grund härav har den framförts som
ett av de viktigaste beläggen för den laglöshetens och
nävrät-tens anda, som skall hava utmärkt 1200-talets senare del.
Något sådant bevisvärde har den knappast. Av någon objektivitet
kan den knappast anses karakteriserad, den sammanblandar de
olika gästeribegreppen — man måste antaga avsiktligt — och
varje spår av strävan att förstå biskopens synpunkter saknas.
Att biskopen ej varit otillgänglig för skäl framgår av att han
böjer sig för frihetsbreven av 1254 i avseende å
visitationsbe-fogenheterna. Hans framfart i avseende å Djurslandsgästeriet
är vad man kan vänta av tidens förvärldsligade hierarki.
Laglösheten inskränker sig till ett för övrigt misslyckat försök till
självpantning från biskopens sida, misshandel av några klostrets
underhavande, rov av ett klostrets fartyg med spannmålslast.
Den ovan lämnade redogörelsen torde visa, att man ej behöver
tillgripa förfalskningsteorien för att förstå de båda parternas
ståndpunkter, klostrets var den kanoniska, biskopens stödde sig
på den nationella rätten. Även i detta fall avgick dën senare
med segern.

1 Det bortses härvid från förlikningen 1264, som måhända haft något
formfel; i varje fall tyder ingenting på att den bekräftats av kapitlet i
Århus.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:11:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1938/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free