Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arne Stade, Påvebrevet till »konung K.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARNE STADE
städes förnummits, än mindre att hans släktskap med usurpatorn
Magnus Henriksson skulle i Sverige på motsvarande sätt ha
räknats honom till förtjänst. Sedermera har visserligen
Beckman själv avsevärt modifierat sin åsikt.1 Beskrivningen
konstateras väl alltfort »till punkt och pricka» passa in på
konung Harald, men Beckman urgerar dock ej längre, att det
därför också måste vara bemälda personage, som åsyftas. Att
hans förslag dock ansetts förtjäna omnämnande, beror därpå,
att det riktar uppmärksamheten på det eljest rätt obeaktade
faktum, att skildringen möjligen kan alludera på någon för oss
fullkomligt obekant tilldragelse och person. Antagligt förefaller
detta dock icke. De yttre förhållanden, varunder och i
anledning varav brevet torde ha tillkommit, göra det högst
osannolikt, att kurian skulle ansett det påkallat att just nu med sådan
skärpa gripa in mot denna helgonkult, därest enbart
religiöst-etiska — och alltså ej tillika politiska — motiv förestavat dess
handlande.
Vilka av helgonets karakteristika äro mest markanta och
följaktligen även bäst ägnade att bidraga till identifieringen?
Givetvis främst helgonskapet och därnäst dödsomständigheterna.
Kunde det påvisas, att det kort före här ifrågavarande tid
funnits en man, som avlidit på sätt i brevet angives och efter sin
död blivit föremål för helgondyrkan, vore gåtan löst. Förhölle
det sig i ett enda fall så, att ettdera kännetecknet
överensstämde med och det andra icke uppenbart motsades av vad vi
eljest ha oss bekant om en viss person, borde likaledes denna
med stor sannolikhet kunna anses som den av Alexander
åsyftade. Kunde intetdera med säkerhet återföras till en känd
person, måste ett avgörande te sig mera vanskligt.
Sverker I har i sammanhanget lancerats av Frödin2 och
samlat allt flera anhängare, tills teorin slutligen i det närmaste
upphöjts till dogm.3 Och dock saknas allt belägg för, såväl att
Sverker verkligen dyrkats såsom helgon som att han mördades
i berusat tillstånd. Ville man nödvändigt söka julibrevets hel-
’ Till belysning av helgonkulten i Norden, KÅ, 1021. sid. 231.
2 O. FRÖDIN, Från det medeltida Alvastra (Fornvänner! 1918), sid. 178.
3 Jfr ex. Kustavi Grotenfelt, Erik den helige och hans korståg till
Finland (Historisk Tidskrift för Finland 1920), sid. 113, not.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
