Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arne Stade, Påvebrevet till »konung K.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
ARNE STADE
Linköpingsbiskopen efter sin abdikation, hans namne och
kollega i Växjö före sin upphöjelse. Det enda, som skenbart talar
emot denna teori, är den fungerande konungens namn. Hade
nämligen Stenar i Växjö blivit utnämnd av Karl Sverkersson,
måste detta lia inträffat senast 1167, men i så fall hade han ju
svårligen kunnat vara identisk med den biskop Stenar i
Linköping, som avgick i början av 1170-talet. Detta så mycket
mindre som vi ha urkundligt belägg för att Stenar ännu 1191
kvarstått på sin post som biskop i Växjö.1 Denna motsägelse
häves emellertid, om man accepterar min teori, att Kol såsom
tronpretendent burit dubbelnamnet Karl.2
Men vad hindrar då, att det verkligen var Karl Sverkersson
och icke hans frände »Karl II», d. v. s. pretendenten Kol, som
utnämnde Stenar till biskop i Växjö? Jo, enligt krönikan
inträffade Stenars installation i biskop Kols tid, men Kol blev ju
biskop först i början av 1170-talet, således flera år efter den
äldre Karls död. Krönikans tillförlitlighet på denna punkt är
verifierad. Ett av ärkebiskop Eskil år 1170 utfärdat gåvobrev
upptager nämligen bland vittnena även »Wexohensis episcopus»,
och han bär namnet Baldvin.3
Biskop Stenars i Växjö identitet med den likabenämnde
biskopen i Linköping kan givetvis icke härmed anses som ett
bevisat faktum. Såsom i hög grad sannolikt torde det dock
kunna betraktas. Och säkert är, att endast under denna
förutsättning dunklet kring biskopsskiftet i Linköping i någon mån
kan skingras.
Westman ser i biskopsskiftet »helt enkelt en politisk manöver
av det sverkerska partiet», betingad av att missnöje av någon
anledning uppstått med Stenar, och förklarar den svenske
ärkebiskopens frånvaro med att saken varit så brådskande, att man
icke hunnit (!) tillkalla »den väl på annat håll i striden upp-
1 DS, 1:99—100.
2 Att närmare redogöra för de indicier, varpå denna teori stöder sig,
låter sig i detta sammanhang icke göra; jfr emellertid J. steenstrup,
Doppelte Navne, DHT VI: 4 (1892—94), sid. 729 ff., ävensom ibdm X: 2
(1932—34), sid. 290 ff.
3 Dänische Bibtioth., I: 138. Se härom Toni schmid, Växjö stifts
tillkomst och äldsta förhållanden (Scandia 1929), sid. 276. Jfr även dens.,
Växjö stifts biskopar intill dr 1287 (PHT 1931), s. 177 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
