- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettioåttonde årgången, 1938 /
164

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nils Rodén, Herrnhutismen i Norrland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IÖ4

NILS RODÉN

Kaarlo Airas påvisar emellertid, att Wiklund under hela sin
tjänstetid i Övertorneå stått på den konservativa pietismens
ståndpunkt och att hans övergång till herrnhutismen ej ägt rum
förrän under avsättningstiden i Stockholm. Sannolikt ägde
denna ståndpunktsändring rum år 1777.1

Den konservativa pietismen har utan tvivel i stor
utsträckning påverkat även den kyrkliga fromheten. Därom vittnar med
ali önskvärd tydlighet de andaktsböcker, som lästes i de
norrländska församlingarna. Däremot söker man förgäves efter en
allmänt utbredd gammalpietism, som vid slutet av 1700- och
början av 1800-talet skulle ha behärskat folklivet.
Uppfattningen om gammalläseriet såsom en väckelserörelse med
konservativ pietistisk prägel och i medvetet motsatsförhållande till
nyläseriet måste utan tvivel tagas under omprövning. Att en
rörelse karaktäriseras med ordet »gammal» bevisar i och för
sig ingenting om denna rörelses karaktär. Det behöver endast
ånge, att den framträtt tidigare än den andra rörelsen.2

Vid sidan om den konservativa pietismen framträdde i
Norrland mycket tidigt radikala idéer. De tycks åtminstone i
Norr-och Västerbotten först ha trängt in från Finland. Johannes
Wegelius d. ä., som tydligen rönt inflytande av Lars Ulstadius
och varit invecklad i det religionssvärmeri, som representerades
av Ulstadius och Peter Schæfer, uppehöll sig under åren 1713
—1721 i Torne lappmark, dit han tagit sin tillflykt under
krigsoroligheterna. Hans son Johannes Wegelius d. y. var även
påverkad av pietistiska idéer. Sedan han 1721—1724 tjänstgjort
som komminister i Enontekis i Torne lappmark, blev han skol-

v. 2. Lader os see hen til Troens Begyndelse o g" Fuldkomnere Jesum.
Första upplagan trycktes i Köpenhamn 1760 samt därefter likaledes i
Köpenhamn 1760 och 1779 samt i Haderslev 1863 och 1866. H.
Ehren-CRON-MüLLER, Forjatterlexikon omfattende Danmark, Norge og Island
indtil 1814, II, s. 302.

1 K. Airas, KirkoUista elämää ja hengellistä liikitä Torniotijokilaakson
alavsille. (Kyrkligt liv och religiösa rörelser i Nedre Tornedalen) 1675—
1809. Innehållsreferat av Axel Sammuli, Frän bygd och vildmark,
Uppsala 1932, s. 80.

’Jfr å ena sidan C. Edqvist, Läseriet i Skelleftebygden under
1800-talet, s. 9 ff. och Ernst Newman, Nordskånska väckelserörelser under
1800-talet, s. 66 ff. och å andra sidan Gunnar Westin, a. a., s. 29 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 17:44:45 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrkohist/1938/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free