Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nils Rodén, Herrnhutismen i Norrland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
NILS RODÉN
Sedan han installerat sig där och fått stillhet i yttre
avseende, greps han på nytt av bekymmer för sin salighet. Han
fann därvid å ena sidan, hur de klokaste och lärdaste män,
som världen haft, i allmänhet tvivlat på eller helt förkastat den
kristna religionens sanning. A andra sidan måste han fråga
sig: »Hwad är det, som rörer sig hos dig, när du hörer Guds
ord, och det på ett ljufligt sätt drager ditt hjerta, och likasom
tvingar dig, at dertil lemna bifall?» För att komma till
klarhet, beslöt Palmstruch att slå upp sin bibel och noga
undersöka det första språk, som han fick syn på, och undersöka det
både med hänsyn till dess bokstavliga innehåll som dess
sammanhang »med hjertats rörelse». »Jag fick up», berättar
Palmstruch i sin självbiografi om denna upplevelse, »Joh. 10 w. 27:
Mina Får höra Min röst, och jag känner dem, och de följa mig.
Detta gick liksom ett skott in i mitt hjerta. Jag igenkände
straxt, at det war endast denna Gudomliga rösten, hwilken ock
förrut ofta giort hos mig de starka intryck, at jag icke kunnat
wara tilfredsstäld, innan jag komme i närmare bekantskap med
Honom, som de samma hos mig upwäckt. Nu blef det mig
klart, hwarföre dessa kloke Hufwuden, oaktat deras kunskap och
skarpsinnighet, kunnat mistaga sig om den Christna Lärans
sanning, ty, tänkte jag, antingen hade de ännu aldrig kännt
denna Röstens kraftiga rörelse i sina hjertan, eller derpå icke
gifwit akt, för deras naturliga förnufts verksamhet och myckna
tankars skull, eller ock hade de förqwaft den samma genom
sitt högmod och andra passioner.»1
Palmstruch beslöt nu att lyda denna dragande kraft men
greps av nya tvivel och råkade i en ängslande ovisshet, tills
han slutligen vände sig »till Frälsaren och med en bedröfvvad
suck» bad honom om hjälp och upplysning. Han fäste så sina
ögon »på Honom i Hans hela Lidande och Martergestalt». En
bild av kopparormen och de ormbitna israeliterna, som han
tidigare känt sig gripen av, blev honom nu till mycken hjälp.
Han erinrade sig, att Frälsaren i Nya testamentet tillämpat
denna bild på sig själv och jämförde den med Jes. 53:4, 6;
Rom. 8:3; Gal. 3:13 och 2 Kor. 5:21. »Och nu blef detta»,
1 Ibdm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
