- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettioåttonde årgången, 1938 /
175

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nils Rodén, Herrnhutismen i Norrland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HERRNHUTISMEN I NORRLAND

1 7 5

zen». Hon erfor senare allt oftare samma känslor, även när
hon var ensam, och befann sig därvid så väl, att hon ej kunde
beskriva sitt tillstånd. Hennes första nattvardsgång gjorde även
på henne ett outplånligt intryck.1

Efter moderns död 1755 reste hon med en äldre syster
Margareta Christina Sofia, som var gift med hofjunkaren Didrik
Christian von Conow till deras slott Kulla Gunnarstorp i Västra
Skåne.2 Under vistelsen i Skåne upplevde hon växlande
andliga erfarenheter, tills hon började tvivla på sin omvändelse. I
sin inre nöd fick hon emellertid hjälp av »syskonen» Östergren,
vilka sommaren 1764 slogo sig ner på Kulla Gunnarstorp. De
visade henne raka vägen till Frälsarens sår, där det funnes
plats för ett sådant armt barn. Hon vågade på deras ord, just
sådan hon var, med allt sitt elände krypa till korset och fick
där erfara, att han är en Frälsare för arma syndare.3

Är 1765 reste lion tillsammans med sin svåger och syster
till Stockholm. Där fick hon genom en av sina systrar lära
känna »syskonen» Ike. Den första sammankomst Ulrika
Sparfven-feldt fick bevista i »broder» Wiks sal gjorde på henne ett
oförgätligt intryck. De ogifta systrarnas körfest den 4 maj var
även för henne »unbeschreiblich wichtig». Under vistelsen i
Stockholm blev hon den 2 juni 1765 upptagen i därvarande
Brödraförsamling.4 Det blev vid återresan till Skåne för henne
svårt att skiljas från sina vänner. »Syskonen» Ikes försäkran
vid avskedet att tänka på henne och deras löfte, att hon skulle
få skriva till dem, gav henne dock någon tröst. Hon
begagnade sig också av detta löfte, tills de i mars 1768 framförde

’ Ulrika Palmstruchs levnadsteckning (på tyska). EvBSA.

2 G. Elgenstierna, a. a., VII, s. 373; Ulrika Palmstruchs
levnadsteckning (på svenska och på tyska); Louise Beata Leijonstedts, f.
Sparfven-feldt, levnadsteckning. Gemein-Nachrichten 1818. EvBSA. Ulrika
Palmstruch skriver i sin levnadsteckning på tyska: »Um diese Zeit ging meine
Mutter in die Ewigkeit über, u. ich zog mit meinen Geschwistern nach
Schonen.» Hennes biografi på svenska innehåller den upplysningen, att
hon reste till Skåne 1758. Systern grevinnan Leijonstedt uppger i sin
självbiografi, att resan företogs året efter moderns död, d. v. s. 1756.

3 Ulrika Palmstruchs levnadsteckningar. EvBSA.

4 Personalkatalog 1760—1869: Catalog över Ev. Brödrasocieteten i
Stockholm 1780- och 1790-talet. EvBSA.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:11:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1938/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free