- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettioåttonde årgången, 1938 /
179

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nils Rodén, Herrnhutismen i Norrland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HERRNHUTISMEN I NORRLAND

1 93

Han blev student i Abo 1745, volontär vid Österbottens
regemente 1751, löjtnant vid Västerbottens regemente 1761 och
stabskapten därstädes 1770. Ar 1764 ingick han äktenskap
med Hinrica Johanna Carnall, född den 25 oktober 1745.1

Hon hade redan i sitt barndomshem mottagit djupa andliga
intryck.2 Vid 15 års ålder sändes hon emellertid till Stockholm
och kom där så ut i nöjeslivet, att barndomsintrycken
förbleknade. Från år 1764 greps hon av en stark oro och ängslan.
Läsandet av andliga böcker var förgäves, ty hon tyckte, att
varje ord fördömde henne. Oron fortsatte även efter
äktenskapet. Hennes man hade också samma åstundan »at warda
salig» utan att dock vara fylld av samma oro som hustrun.
Fru Carpelan skildrar sitt själstillstånd vid denna tid på följande
sätt: »Min förlägenhet blef alt större och större. Jag förstod
icke att gå till det kära Golgata utan uppehölt mig ständigt
wid Sinai svåra branter, der iag ofta arbetade mig så trötter
at iag war på wägen förgås af förtwiflan och wanmägtighet.
Jag bad Gud om den nåden att få behålla mitt förstånd. Jag
sökte fördrifwa dessa bekymmer uti älskade vänners sällskap,
vilket ock stundom lyckades, men ensligheten blef mig sedan
långt odrägligare.» 3

Ar 1770 kommo till Västerbotten tvenne »Bröder ifrån
församlingen», Peter Petersen och Lars Jönsson, vilka fingo ett
avgörande inflytande på de båda makarnas andliga liv. De
båda herrnhutarbröderna fingo bo i Simon Vilhelm Carpelans
hem, där de stannade i två år »till mycken välsignelse». Då

’ Han blev sedan sekundmajor 1778, premiärmajor 1779,
överstelöjtnant 1785, vice landshövding i Kuopio län s. å., landshövdings n. h. o. v.
1788, brigadchef i Karelen s. å., friherre 1790 tillika med yngste brodern
Johan Fredrik, generalmajor 1795, kommendant på Sveaborg 1795—!797>
landshövding i Kuopio län 1809, avsked 1811, d. 1814. G. Elgenstierna,
a. a., I, s. 765.

2 Hon var dotter till generalen och kommendören baron Carl
Constantin de Carnall och friherrinnan Elisabeth Catarina von Knorring. G.
Elgenstierna, a. a., I, s. 765. I sin självbiografi (EvBSA) skriver hon
om sin barndomstid: »lag fant mitt största nöje at sitta uti en wrå och
ut-gjiuta mitt hierta för min Jesum. ty just det söta namnet war som iag
älskade och önskade at alla Psalmer och Böner måtte dermed wara
upfylta.»

3 Hinrica Johanna Carpelans biografi. EvBSA.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 17:44:45 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrkohist/1938/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free